nu tar jag helg!

 

häpp. nu åker jag till norrland! sjukt excited.


Du kan du.

Smarta saker jag gjort den senaste tiden:

skulle gå in på en toalett i skolan och precis när jag ska ta tag i handtaget så böjar dörren att öppnas inifrån. jag blev livrädd och hoppade (ja, jag hoppade.. nu vet jag vad jag kommer göra om jag hamnar i livsfara) typ en meter bakåt, sedan sprang jag in på toaletten bredvid och stängde dörren. väl därinne i tryggheten började jag fundera över min mentala kapacitet, men ignorerade snart det faktum att jag ibland är väldigt sjuk i huvudet eftersom jag var kissnödig to death, så att säga.

igår köpte jag snus. ni vet att man får sånadär lappar med streckkoder så man får hämta ut skiten själv nu för tiden va? en sån lapp hade jag. för hundrade gången. jag var hungrig och trött och blippade in streckkoden, knöcklade ihop papperet och slängde det eftersom det ALDRIG tidigare har varit något problem med att få ut snus i den automaten. men självklart var det just den dagen som kassörskan hade glömt att blippa igång streckkoden. det kom inte ut något snus. stället fick jag finna mig själv med att stå och gräva bland allt skräp i papperskorgen inför en publik på sisådär 20 pers som stod i kassan någon meter bort. härligt.

fuckade upp i kassan på ica häromdagen. råkade visst glömma att lägga en kundpinne mellan mina och mannen framförs varor. det hela slutade i att tjejen i kassan först fick krångla tillbaka alla mina varor, sedan alla hans varor, blippa bort mina varor från hans varor och sedan blippa in hans varor igen, för att sedan blippa in mina en gång till. det var en fin stund. det hann bli långa köer där, kan vi väl lugnt säga.

igår beställde jag en muffins och en bulle. jag skulle beställa en muffins och en kaffe. men istället säger jag tydligen "en muffins och en bulle". precis när jag skulle trycka in min bankomatkod så började jag fundera över varför det låg världens största kanelbulle OCH en enorm chokladmuffins på min bricka. "eeeeeeehhhhhh alltså vad sa jag att jag skulle ha?" frågade jag cafépersonalen. "en bulle och en muffins", svarade de. Jag är ju faktiskt tjock i hjärnan, jag kan inte längre motsäga mig det faktumet. Som tur är ordnade det upp sig och jag gick därifrån med "bara" en chokladdränkt monstermuffins och en kopp kaffe.

Torsdag.

Idag vill jag

1, ha ett jobb och en lägenhet, 2, starta en blogg där jag ska copypasta folks underbara kommentarer i kommentarsfält på olika dagstidningars hemsida, 3, skriva en bok, 4, skriva essäer om funderiga saker, 5, börja fotografera igen, 6, titta på bra filmer, 7, baka en regnbågstårta, 8, ordna ett kalas, 9, bli full och dansa fult, 10, fira midsommar, 11, köpa stolar och måla om dem i gult, rosa och grönt, 12, bli vetegarian, 13, sitta på en uteservering och dricka öl, 14, bada i havet, 15, grilla, 16, skriva kärleksbrev, 17, köpa nya skor, 18, förstå mig på politik så jag kan kritisera saker med belägg, 19, måla utomhus, 20, åka utomlands, 21, gå på loppis, 22, vara snygg i håret.

Gott!

Bröd. Bröd är det bästa jag vet. Det är så himla gott. Så himla bra. Så himla flexiblt.

Om jag måste välja en sak som jag ska äta i resten av mitt liv, så väljer jag bröd. Vad skulle ni ha valt? Jag funderade på center nougat, men näe. Man tröttnar nog snabbare på det. Tror jag.

Morotsbröd. Rostat. Med exrasaltat smör.
Grovt bröd. Med hamburgerkött.
Limpa. Med ost.
Knäckebröd.
Tekaka.
Scones.
Siktkaka.
Kavring.
Fralla.
Baguette.
Julvört.


Tack för mig.

Snälla snälla snälla snälla!

Min kära vän Emmilie Lindstedt har precis tipsat mig om ett jobb som jag vill ha mer än något annat i världen just nu. På riktigt. Jobbet är förmodligen tillsatt redan och om det inte är det så kommer de väl inte anställa någon som ordvitsar redan i inledningen till det personliga brevet. Men ändå. Jag vill verkligen ha det. Så jag kan inte koncentrera mig på att skriva tenta direkt. Jag funderar på hur jag ska formulera mig för att de ska anställa mig direkt. Gud, om du finns. Om du finns, så kan du väl hjälpa mig lite på traven nu? Schyssta då, gud?

I vilket fall som helst så faller nog min ansökan redan på tredje raden, men det är seriöst den bästa meningen jag har formulerat på år och dar, så den får stå kvar:

Under det senaste året har jag studerat "Professionell svenska", och anser nog därför att jag nu får uppgradera mig från amatörskribent till textmässigt kompetent.

Det rimmar. DET RIMMAR!

Eller så är det bara jag som överanalyserar.

Har precis varit på en föreläsning som hölls av Tensta konsthalls chef. Först läste hon upp något från ett papper i en halvtimme, spenderade sedan en kvart med att prata engagerat om Tensta och om alla tusen saker de sysslar med i konsthallen, och till sist gick hon raskt igenom det lilla samarbete hon haft med Bukowskis i och med "Abstract possible".

Bukowskis är som ni säkert vet ganska omtalade för tillfället eftersom de ägs av familjen Lundin, som kortfattat är ganska extremt kritiserade för att fucka upp i Sudan. Och att ganska många av de som bor i Tensta kommer från dessa drabbade områden där brott mot mänskligheten begås vilka Lundin Oil var delaktiga i, det hann inte diskuteras eftersom chefen för Tensta konsthall pratade över tiden med 5 minuter. Och det faktum att Tensta konsthall blev kritiserade av gallerister m. m eftersom de lät sälja konst via Bukowskis hann man liksom inte riktigt reflektera över, för den annars så sedvanliga frågestunden fick visst inte plats. Ojsan hoppsan.

Det var ingen dålig föreläsning, det var intressant och jag tror verkligen att de gör nytta med allt vad de nu gör, men jag finner det ganska lustigt att den kontroversiella informationen (och försvaret från chefens sida) kom fem minuter före föreläsningens slut, och att det sedan bara var ... slut.


Sedan kan man ju såklart fråga sig om konsten över huvud taget måste göra något politiskt ställningstagande eller problematisera ur mer etiska perspektiv, och det tycker jag väl kanske inte alltid att den måste.
Men det är en annan historia.

Onsdag.

Jaha. Nu har jag fått hemtentan. Nu borde jag alltså sätta igång att skriva. Alternativt skriva klart min artikel. Eller så gör jag ingenting. Det känns mest rimligt.

Vet ni förresten? Jag har fått ett erbjudande om en lägenhet i Falun. Inte för att jag ska flytta dit alltså, eller... eller... den ligger på Knoppen. Det är awesome på Knoppen. Den har uteplats. Den kostar en hundring mer än vad jag betalar i månaden för mitt lilla äckliga rum i Uppsala. Helt sjukt.


Men ja, nu vet jag att jag åtminstone har en chans att få en ganska bra lägenhet, om jag vill flytta till Falun. Vilket jag på sätt och vis vill mer än något annat, och som jag på sätt och vis inte vill över huvud taget. Det är svårt att veta vad man vill när man inte vet vad man vill, som ni kanske förstår. Nä.

Om jag fick tag i ett jobb. Då skulle jag flytta direkt, och skita i det här.


Jo. Plugga, var det ja. Jag tror mig känna att en viss mensvärk börjar smyga sig på. Fan, det är så konstigt med mensvärk sedan jag lät en vilt främmande människa placera ett litet ankare inuti mig. Det blir liksom varmt i magen. Som om det skulle ligga en liter varmt vatten därinne och skvalpa. Mys!

Tisdag


God morgon.

Råkade få lite för lite sömn, men så går det när man har ett tvångsmässigt beroende. Jag är beroende av att spela Draw something alltså. Herregud vad roligt det är!

Nu försöker jag skriva lite på min populärvetenskapliga artikel. Jo. Jag har ju en ingress. Det räcker väl gott och väl? Jag vet liksom inte riktigt hur jag ska ljuga ihop resten av artikeln. Men jag skriver ju om mitt favoritämne i världen så det kommer nog gå bra. Vad jag skriver om? 47. Såklart.

Visste ni att solenhöjden varierar med 47 grader från midsommar till midvinter?
Nä. Inte jag heller. Men jag hade nog chansat på det!

Min pitbull

Titta vilken gullig hund jag har ritat va! Vill ha den på riktigt.


Vårt dagliga bröd, giv oss idag.

Jag pratade lite med en bekant över internet i helgen och det var något hen skrev som jag inte svarade på, bara för att jag inte visste vad jag skulle svara. Personen i fråga blev väldigt nöjd över det. "Du är en av de få personer som nästan aldrig blir mållösa". Det var ganska intressant, tyckte jag. För jag tycker nämligen aldrig att jag vet vad jag ska säga. Har ingen koll alls. Ingen koll alls. (La ni märke till "hen" eller? Idag är den dag jag inför det i mitt skrivande. Kind of. Eller så är det bara en fluga, precis som datorn var.)

Jaja. Nu har jag sökt tidningsjobb och kultursekreterarjobb och skit och snälla guud gud gud gud gud kan jag inte bara få ett jobb? Ett skeetet jävla sommarjobb bara? Jag börjar ge upp hoppet. Eller vafan, hoppet har varit ute ganska länge. Det är först nu jag på riktigt börjar erkänna det för mig själv. Och för andra. Jag känner mig så jävla hopplös. Och när man känner sig hopplös så har man lätt till meningslöshet. Vad gör jag för bra i livet? Vad kan jag bidra med? Ingenting. Och så ramlar man ett steg neråt, till avundsjuka och självförakt. Hatar att ramla ner sådär. Känns som att det var ett tag sedan jag ramlade också, har gått runt och känt mig allmänt kass i flera månader om inte längre än så. (Förmodligen längre än så.) Men nu får jag faktiskt lov att sluta med det, för nu måste jag klättra uppåt (pretentiös omskrivning för att bli full och glömma sorgerna... nä skämt och sido, jag har inte tid att bli full) oavsett hur jävla meningslöst allt är och hur jävla meningslös jag är och hur jobbigt allt är.

Det blir inte bättre av att vara hopplös, har jag hört. Har hört att det är lönlöst. Men jag vill ju ha lön någon gång i mitt liv, så jag hoppar av hopplöståget nu. Även om det skulle hända att livet är så meningslöst och hopplöst som jag tror så finns det ju ingen mening med att jag ska gå runt och veta om det ändå. Då kan jag ju lika gärna leva i naiv förnekelse. Så from here and on. TOTAL FÖRNEKELSE.

Tack för dagens avskrivning av känslor, det var längesedan.
Over and out.

Dennis M.

Sitter och fnissar lite åt Dennis M:s "Hur man vet om man är tjock"-lista. Jag tar för givet att han bara driver med folk, det gör han väl va? För isåfall är det ganska roligt, faktiskt. Rolig kille, den där Dennis M.

"Som ni ser på mina kläder så är de alltid i storlek XS, det tyder oftast på att man är smal." "Som ni ser på mina lår så är där ett mellanrum mellan dem vilket oftast tyder på att man är smal." "Som ni ser på mig så har jag ingen dubbelhaka, det tyder oftast på att man är smal."

Haha. Vilken tok han är!

Dagens lista.

Jag känner mig jävligt förbannad på ganska mycket för tillfället. Och ni vill ju såklart veta vad som försiggår i min hjärna, eller hur? Förstod nästan det. Vi kör en punktlista:

1. Datalagringdirektivet. Bara rent allmänt. Kan inte direkt säga att det är en dum idé rakt igenom, men det är jävligt läskigt hur kontrollerade vi blir (eller kan bli.)

2. Carl Bildt. Alltså jag vet inte. Men jag tycker att han borde få lite mer skit, bara.

3. Att folk är så jävla rädda för att de på något vis ska bli avkönade bara för att ett litet jävla pronomen försöker leta sig in i svenskan. Herregud hur jävla fördärvad är mänskligheten, om de tror att ETT ord kan fucka upp hela biologin? Snälla, säg mig snälla, att de här människorna inte är på riktigt.

4. Madonnas nya video blir spärrad på youtube. Löjligt. Så in i helvete LÖJLIGT!

5. Att tro att det är ett legitimt och användbart grepp att jämföra ett ämne med något som är mycket värre någon annanstans, för att påvisa hur trivialt ämnet man diskuterar är. Seriöst. Det fungerar liksom inte så. Så lägg av, tack. "Alltså vi har ju inga jämställdhetsproblem i Sverige, du borde verkligen sätta dig in i hur kvinnor har det i arabvärlden istället". (*Stolt.*) (*Klappar på huvudet.*) (*Kissar i brevlådan.*)

6. Att en del tydligen stör sig på att "före" och "innan" används fel. Vadå används fel? DU kan va fel.

7. Kaloritexter på förpackningar. Nej, jag vill inte veta att min kaka innehåller 67 kalorier. Särskilt inte eftersom jag tänker käka upp halva paketet direkt. Konstigt att folk blir levande kaloriräknare till slut eller? Nej. Per 100 gram. Per 25 gram. Per rekommenderat dagligt intag. Nej. Snälla. Låt mig leva i ovisshet. (Försent, tyvärr.)

8. Folk som är sådär överdrivet vårglada. No further comment på den.

9. Men... Malou. Malou, malou, MALOOUUUU! Du kan inte hålla på att säga så mycket dumt i tv, förstår du inte det? Jag vet att du kan bättre än såhär! Jag vet det! Jag tror att du är en genuint fin och genomgod människa egentligen, men snälla. Sluta säg allt som du vill att gästerna ska säga och sluta avbryt dem hela tiden, låt dem prata en stund själva också.

10. Gulp. (Kalle anka-quote.) Här kommer det allra värsta. Jag har fått en finne på hakan.

Jaja, jag ska sluta vara sur.



Såja, nu har jag kanske bestämt mig för att sluta sura.
Därför får ni en bild på en glad Cecilia. Med ett snusflin. Bästa.

Draw something

Visst ritar jag fina kängrus? Om nån vill spela Draw something med mig så hittar ni mig om ni söker på namnet "euphoria_". Kom igen! Måste samla poäng så jag kan köpa pastellfärgerna!


Hår och damm.

Jag städar. Städar städar städar men det är lika jävla dammigt ändå. Mitt hårprojekt gick nog mest åt helvete.

Det är rött bak och i hårbotten. Skulle ju inte ens bli rött. Ser lite skallig ut. Men ja, vem bryr sig. Jag säger som Gustav: "Jag behöver ju inte bry mig om hur jag ser ut nu när jag är tillsammans med någon". SÅ SKITSAMMA DÅ! Ehm. Jag borde rimligtvis få mens snart. Det skulle ju kunna förklara min otroligt bittra inställning till livet. Fast isåfall har jag haft pms sedan november. Och det blir då fan inte bättre.

Nä, nu ska jag fortsätta städa. Heja, heja!

Söndag.

Jag vill skriva en bok.
Jag vill inte bo här.
Jag vill ha ett jobb.
En egen lägenhet.
Porslin.
Ett liv.
Jag vill vara nöjd.
Jag vill inte vara rädd.
Ett stort fönster.
Jag vill ha och ha och ha.
Fast mest vill jag bara vara.
Bra.

Lördag

Idag har jag: varit på alans och ätit räksallad, spelat draw something, tittat på tv och ätit sourcream and onion-ringar (GOTT!) och ostkrokar med Gustav och Marcus. Nu är jag ensam igen, med färg i håret. Antar att det blir katastrof, men jag tröstar mig själv i förebyggande syfte med ett glas vin. Börjar oroa mig lite för min alkoholkonsumtion. Men det är ju så gott med vin! Och det är ju helg! Hallå. Ett glas? Jo jag vet, förnekelse. Första steget! Osv.

Nä. Nu ska jag skriva klart min jävla språkriktighetsfråga. Men hur hade fröken tänkt, när hon bad oss att skriva två A4 med enkelt radavstånd om ett ytterst trivialt ämne? Och det är inte bara något jag säger, det är fanimig definitionen av trivialitet.

Flogsta

Utsikt!


Fredagskväll.

Seriöst. Det är för lite drama i mitt liv. Och jag kan inte skapa något. Inget alls.

Fast jag gråter inte för det. Men jag funderar lite över varför det är svårare att hålla i sig när det inte blåser, än vad det är när det blåser som allra värst.

Fredag

Dagen har bestått av grupparbete, asfint fika- och stanhäng med Josefin, en lätt nervös avfärgning av håret vilket inte resulterade i något alltför omvälvande alls, rismiddag och nu har jag fett mycket fredagsmys med mig själv. Alltså inte fett mycket som i att jag är fett nöjd med livet och sånt, bara fett mycket som i fett mycket gött att äta.

BULLÄ Å KAFFI ÖG VID ÅN


DET VAR SÅ VARMT ATT MAN KUNDE SITTA I TISHA

RIS, GRÖNSAKER OCH SÅS. FINMIDDAG!

VIN, DRUVOR OCH GODIS.

 

Over and out.

 

 


Långpromenad


Hur det går för mig idag?

Set är väl såhär det ska se ut när man "pluggar"? Facebook, snus och två böcker som inte används? Jo, men det går bra nu!


Torsdag.

Inatt var jag rädd för att somna. Tanken slog mig att jag har haft samma känsla flera nätter den senaste tiden. Men just inatt var det så påtagligt. Jag ligger på rygg, och när jag precis håller på att famla in i drömmen så känns det som att hela kroppen försvinner från mig, och jag rycker till och slår upp ögonen igen. Det känns som att jag inte andas, och att det är därför kroppen försvinner och jag måste hyperventilera lite när jag vaknar till liv igen. Sjukt obehagligt. Måste lära mig andas igen.
Hatar när det händer.

Jaja, god morgon då! Nu ska jag skriva lite om språkriktighet. Kul!

Sensation

Hoho, jag äger nu ett par beigeeeaa (tighta!) byxor! För första gången sen jag gick i nian, tror jag. Känns lätt obehagligt. Inte alls obekvämt, bara obehagligt. Men det är dags att kämpa emot "men jag har ju så tjocka låååååår ånäej inte kan väl jag ha sånahääär"-tankar nu. Dags att börja ignorera såna skitkänslor. Kör en vårstädning (eller mer 10-års jubileums-röjning) bland komplexen under tiden som min hjärna kör virus-scan. Skiter man väl i. Typ. Lovar att jag kommer få mens första gången jag visar mig ute i dem också. Baaaaah!


tjena!

Jag berättade för Gustav om min middag. Han sa att det lät gott. Sedan frågade han vad jag åt till. "Vadå till? Jag drack vatten", svarade jag och då verkade min middag tydligen inte lika god längre. Jag åt stekta champinjoner och paprika med creme fraiche, kryddat med de mest exotiska kryddorna jag äger, nämligen salt och peppar. Gud, jag är en sådan ospännande matmänniska att jag nästan kvävs av tråkigheten. När någon frågar vad jag vill äta, då svarar jag TACOOOOS varenda gång, med entusiasm. Eventuellt "TACOGRATÄNG!!!!!". När jag är riktigt vågad så kanske jag slår till med typ... ris? Kom igen, ris? Ris och sås? Är det inte gott eller?

För övrigt så sitter jag och läser kommentarer på en sida som streamar Gossip Girl. "Dair", kallar de romansen mellan Blair och Dan. "Chair", kallas kärleken mellan Blair och Chuck. SÅ jävla skönt, nu slipper jag äntligen säga två namn när jag diskuterar Blairs kärleksliv, vilket jag gör HELA TIDEN.


Chairos.

Vardagen för en vårmotståndare.

HOPPSAN SA, NU KOMMER VÅREN! Och likgiltigheten lika så. Har precis spenderat två timmar med att försöka formulera mig. Bara rent allmänt. Formulera mig. Skriva något från hjärtat. Eller till det. Till mig själv. Men det är inventering i min hjärna idag, tyvärr. Jag låter dem hållas. De får inventera själva, men jag tror minsann att flesta arresteras efter inspektionen. Fyra sitter i redan hjärncellen och flera andra är häktade för brott mot lagen om intellekt. Korrekt eller inkorrekt, etiskt eller oetiskt, rent spontant skulle jag svara att det bara är drygt. Rättegångar i huvudet, jomen vi har avskaffat dödsstraff här med. Vi är moderna i det land som mitt huvud bor. Och tur är väl det, för annars skulle jag vara lobotomerad vid det här laget.

Onsdag

Ritmorgon och vårpromenad


Ska du köpa snus? Då måste du se stooor ut!

Alltsååååå... känner att det kanske inte är riktigt okej när kioskgubben frågar efter leg, jag visar det och han börjar skratta högt samtidigt som han tittar på mig och säger "Men ... du ser ju så liiiten ut"!

Tisdag.

Har slarvat bort min bankdosa. Sist jag hade den var när jag besökte Falun - Borlänge för två helger sedan. Ni har inte sett min bankdosa där någonstans, månne?

För övrigt så förstår jag inte hur det är riktigt möjligt att vara så trött som jag är på morgnarna. Jag ligger i någon sorts djup dvala och vet inte hur jag ska få något grepp om var min kropp slutar, var världen börjar och framför allt så har jag absolut ingen aning om hur jag ska lyckas dra iväg hela min kroppsvikt bort till väckarklockorna som jag har ställt en miljon gånger för att vakna över huvud taget.

Bra morgonlåt förresten: HÄR.


Dagens fniss.



Fniss.

HALLÅÅ DÄÄR, som Filip Hammar hade sagt.

Telefonen ringer.

-Cecilia! (varför svarar jag alltid med Cecilia?)
-Hej det är bla bla från blahablabla jag söker Roine Larsson.
-Jaha ja men du har kommit till hans dotter nu!
-Ojdå, ja jag hör det, du har honom inte i närheten?
-Neej alltså.. han står bara på mitt abbonemang. Du har inte något.. alltså står det inte något ... du har inte hittat något annat nummer som går till honom?
-Näe..
-Nähä, står inte det inte något mer nummer?
-Nä, har du numret i huvudet eller?
-Öh nej.

För det första så var det ju jävligt nödvändigt frågat om jag ändå inte hade någon lösning på problemet, och för det andra så vet jag inte varför min hjärna alltid vill tro att telefonfolk sitter och googlar numren när de antagligen går efter en ganska färdig telefonnummerlista.

Utdrag ur en barnbok från (trumvirvel) 2000-TALET!!!

"Förut var allt enkelt för Max. För det första fanns det dom med snopp. För det andra fanns det dom utan snopp. Och för det tredje var dom med snopp starkare än dom utan snopp. Uppenbarligen för att dom hade snopp!"


Formuleringarnas mästare

"Hon upptäcker en brors eller lekkamrats påfallande synliga, stora penis, erkänner den genast som ett överlägset motstycke till sitt eget lilla och dolda organ, och är från det ögonblicket hemfallen åt penisavunden". Xoxo / Sigmund Freud


Han säger ju så mycket vettigt.

Gustav försöker ta ut något ur ugnen: "Men av alla horiga grejer så är ju det här den horigaste!"


Gustav funderar: "Man borde få välja om man ska ha ett barn eller apa. Eller ja, man kan väl få ha båda kanske. Men inte på samma gång. Först måste man ha en och se om man klarar det."


Gustav- vi skulle också ha haft bänkar överallt så vi slapp gå..
Jag - vem har sagt att jag inte gillar att gå? Det är ju du som är lat!
Gustav - nej det är ju du som är det!
Jag- neeeej jag är bara trött på att gå samma vägar jämt.
Gustav- ta andra vägar då?
Jag - ja men det blir ju omvägar då.
Gustav - ja men där ser du, då är du ju lat!
Jag - MEN SLUTA ARGUMENTERA!!
Gustav - vadå sluta argumentera... Så kan du ju inte säga.
Jag - äh... kan jag väl visst.
Gustav - hm, vad var det jag argumenterade för förresten?
Jag - du sa att jag var lat.
Gustav - jaha... Förlåt.


Promenad, crêpes och ny regnbågstisha!


Jag vill faktiskt också.

Idag vill jag resa. Sitter och kollar igenom Viktors och Nilles bilder från Kina, och känner att.. jag vill också! Jag vill också se världen, vafan. Det duger inget till, det här. JAG VILL OCKSÅ SE NATUREN! Jag vill inte sitta här och titta ut över en vägkorsning.



Titta! TITTA VAD SJUKT!

Lista.

Jag har insett att min senaste kyss…

var med någon jag tycker mycket om. om jag inte råkade hångla upp sofie i sömnen inatt då. fast då vore det ju ändå med någon jag tycker om, så det var väl kanske skitsamma?

Jag lyssnar på…

asbra musik som folk bara gnäller på. förstår inte varför. GILLA ISTÄLLET! Här har ni min justnu-playlist.

Du mår bäst när du…

jag vet väl inte när du mår bäst. men jag mår rätt bra när jag är full.

Stockholms bästa stadsdel är…

fan vet jag heller. Mariatorget kanske? Jag hade en fin dejt där en gång.

Jag pratar…

fort och mumligt, på dalmåååååål tydligen.
Fast helst är jag tyst. Eller sjunger pojkbandslåtar.

Jag älskar/tycker om…

center nougat center nougat center nougat center nougat och färg.

Min bästa vän(ner) är…

fantastiskt jävla bra.

Min första riktiga kyss…

var läskig och blöt och kladdig och otäck.

Jag avskyr när folk frågar…

"MEN ÄR DU SUR ELLER?!?!?!?!!!"

Kärlek är…

som en liten lurvig katt marinerad i center nougat.

Någonstans, tänker någon…

att hår under armarna är början till världens undergång. garanterat.

Jag kommer alltid att vara…

barnsligt förtjust i fiskedammar och bollhav.

Jag är hemligt förälskad i…

killen som städar i mitt hus. Han är inte snygg. Men han ler mot mig ibland, låter mig gå före genom dörrar och framför allt så håller han Flogsta fritt från aids och råttor. Tack för det, städkillen!

Sist jag grät var…

det minns jag inte ens. Skulle gärna gråta en skvätt nu, men det går ju inte? /matchotjej_88

Min mobiltelefon är…

förbannat älskad av sin ägare.

När jag vaknar på morgonen…

funderar jag på hur jag ska överleva dagen och hur jag ska kunna undvika att döda någon inom den närmsta timmen.

Innan jag går och lägger mig…

fryser jag halvt ihjäl och tänker på frukost och center nougat.

Just nu tänker jag på…

center nougat. fast jag är för mätt. och så tänker jag på att jag borde sopa upp keramikskärvorna från den där tallriken som jag råkade krossa i morse i min bakfylleinkompetens.

Bebisar är…

mjuka, söta, fina och luktar lite kräks.

Homosexuella är…

såna som gillar sånt som är lika.

Blondinbella är…

en blond och smart tjej som bloggar om sin adhd under kontrollerade former.

I morgon kommer jag…

städa, söka ett jobb eller två och utvärdera helgen med gustav.

Jag vill verkligen…

att karamellkungen börjar sälja center nougat. och så vill jag ha en egen lägenhet och ett bra jobb. det skulle duga fint det!


Kroppsligt fördärv

Romantiskt drama och godis i ett hav av täcken och kuddar. Tack för mig. Önskar mig en ny kropp. Eller ja, om jag bara orkade duscha så kanske det skulle kännas lite bättre. Fast det orkar jag ju inte.

 

Så tills vidare så ligger jag bara här och är allmänt äcklig.

 

 


Ett dygn med Cecilia och Sofie.

Först: shopping och fika. Så far, så god liksom.
Sedan börjar problemen. Som Sofie löser.

Cecilia kan inte få sitt virusprogram att fungera. Sofie fixar.
Cecilia kan inte betala sin bussbiljett med kort. Sofie fixar.
Cecilia kan inte få ut sin jacka på krogen. Sofie fixar.
Cecilia vet inte varför tvn inte fungerar. Sofie berättar.
Cecilia hittar inte mobilladdaren. Sofie vet var den ligger.


Sofie, vi kan nog inte ses något mer.
Jag blir lite för efterbliven när jag är med dig.


Idag mår jag PISS och ska gråta till Greys Anatomy och hetsäta lösgodis.
Det blir fint det. Tack för ett fint dygn iallafall, soffan!

Torsdag

Sista dagen i skolan denna vecka. Vi har diskuterat språkriktighetsfrågor. Viktigt som fan! Säger man medieplayer eller mediaplayer?

Mina två gruppkamrater kommenterade mitt dalmål istället för att lyssna på mina åsikter. Men wööwöwöwöwö jag blir inte behandlad på samma villkor som de som pratar rikssvenska, folk förlöjligar min kunskap genom att fokusera på ytterligheter när min språkliga kompetens egentligen är minst lika hög som någon annans. Fyfan va, folk från Dalarna borde bli en nationell minoritet i Sverige.

Vi borde ha rättigheter vi också. Vi är faktiskt mer än ett humorinslag i detta land fyllt av ouppnåeliga drömmar och pretentioner! Vi är mer än dalahästar och midsommarstänger! Vi är mer än så! Vi tillhör hjärtat av Sverige. Vi utgör grundstommen i vår nationella själ. Vi är kärleken i ett land gjutet av cement och utsmyckat med sten. Vi är koppar och kurbits! Vi är träsnidarens näste och de vita knutarnas palats.

Ja, det var väl ungefär allt jag hade att komma med idag. Sjukt seriöst.

Tack för mig, aaahhhh häääääijy!


Följ med mig!

Jag vill åka till Stockholm!
Först vill jag gå på Nationalmuseums nya utställning, och efter det vill jag kolla in det här. Följer ni med mig? Vi tar en långlunch i solen också, och ett par glas vin innan sista tåget går. Det blir en heldag. Kom igen!

bara en tanke.

Jag läste den senaste läsarkrönikan på Magdalena Graafs blogg nyss. Den var skriven av en tjej som pluggade till förskollärare och som tyckte att "det här med genus" hade gått för långt. I utbildningen lär de nämligen ut att man som lärare (eller pedagog) ska visa barnen att man kan använda ALLA leksaker. (Dvs, tjejer ska inte bara leka med dockor och killar ska inte bara leka med bilar.) Skribenten reagerade på att de skulle ta ifrån tjejerna dockorna de leker med och ge dem bilar istället. Jag förstår inte det. Jag förstår inte om det är så man gör. Jag har svårt att tro att man gör så.

Nä, det låter underligt och inte alls pedagogiskt. Jag antar att det snarare borde handla om att ge alla möjligheten att leka med vad de vill. Och jag tror att det är så det funkar. Om det över huvud taget funkar.

Men det var inte det jag ville säga. Det jag vill säga är att jag fascineras över hur mycket människor bryr sig om ifall deras små barn blir inbjudna till lek med "fel" leksaker. De känner sig kränkta bara av själva tanken på att deras flickor måste leka med bilar på dagis (eller pojkar med dockor.)

Är det verkligen så illa? När de fyller sju år börjar de skolan. Då tvingas de direkt ner i skolbänken, tvingas att lära sig läsa, skriva, tala för sig, samarbeta, passa tider och räkna plus och minus. De får lära sig den hårda vägen att tjejer inte blir valda först på brännbollen och att killarna blir utskrattade om de försöker hoppa twist på rasten.

Men tänk om barnen inte vill då? Tänk om de vill sitta hemma och bygga legosatser istället för att lära sig skriva? Och tänk om de vill leka mamma-pappa-barn istället för att vara med och spela fotboll på gymnastiken?

Så varför då inte börja "tvinga" människor att lära sig saker tidigare än så?

Eeeeeh

Asså. Jag gick ner på stan för att köpa dammsugarpåsar. Clas ohlson hade inte min modell, men de tipsade om att gå till Electrolux. Electrolux hade inte heller rätt påsar, men de tipsade mig om nåt ställe på Kvarntorget. Eftersom jag började bli irriterad och inte heller visste var torghelvetet låg så började jag bara gå. Efter någon kilometer insåg jag att Boländerna inte var så långt borta. "Dit går jag!", tänkte jag. Och en kvart senare var jag framme. Vid Gränby centrum. Antingen har de flyttat Ikea eller så luras mitt lokalsinne. Vi kan väl chansa på det första. I vilket fall som helst så hittade jag till slut dammsugarpåsar!!!!!!! Dessvärre hittade jag en hel del andra saker också, så jag är en ganska fattig människa nu. Önskar att jag var lite mindre materiell av mig. Nu sitter jag på bussen hem, med värk i fötterna men en gul väska, en ugnsform, dammsugarpåsar, naturgodis, en smörkniv och en kökshandduk rikare. Weho!

 


Just nu

Kaffe stök och i väntan på frukost. Jag har ingen skola idag, det ska jag fira genom att gå ner på stan och köpa dammsugarpåsar. Weho!


Det gjorde nog min dag, det här.


Vi fick tillbaka våra texter idag. Jag våndades lite. Jag trodde liksom att min dikt inte skulle bli så populär hos min fröken. Och jag trodde att kommentaren innehöll det gamla vanliga gnället om mina tankstrecks-fel och indragsproblem. Men under min text står det skrivet med skrivstil i blyerts:

"Fantastiskt! Jag bugar mig."


Kan vara de vackraste ord jag fått från en medelålders grammatikfröken, någonsin.

Men allvarligt, matrådet?

Ord från en lapp om matrådets enkätundersökning 2012:
skyddsombud, utbud, kvalitet, interimistiskt, formulera, distribuera, underlag, utformning, intendturen, rättvisande, intendenturstyrelsen, åtkomst, initiativ, beräknas, uppdrag, diskuterats, restaurantören.
Allvarligt. Bara för att folk här studerar vid ett universitet betyder väl inte det att matrådet måste skriva sin lapp (som egentligen bara vill säga att man ska fylla i en jävla enkät) med de sjukaste orden någonsin?
Kan vi inte bara lämna förmätenheten till juristerna i framtiden?
Tack på förhand.

Tisdag.



Aaaaaaawwww




AAAAWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWW!

Fynd!

Ica maxi kan ju vara den bästa affären i världen. (förutom mitt älskade Ica Väst då.) Skor, 10 kr. Nagellack, 10 kr st. Läppstift, 10 kr st. Godispåsar, 5 kr st. Happiiiineeeeessssssss!


Språkrobot och en grön dag

Men alltså kolla vad matchad jag är! Till och med mitt tuggummi är grönt!


Bild från förra året

Johan och jag

Måndag.

Jo. Men det är ju måndag. Och vad gör vi på måndagar? Jo. Vi är i skolan. Utkast till projektplan - check. Kaffe - check. Glömma kaffet på toaletten - check. Vilja avlida sluta plugga sluta andas sluta vara människa-tankar - check. Blogga istället för att plugga - check. Få panik över äckligt tangentbord bacillskräck kommer få influensa och vinterkräksjuka klamydia och aids - check.
Sååååjaaaaaaaaa, ut i solen nu. Skit i studierna. D-vitamin är viktigare!

GLAD MÅNDAG!




Söndag

 

Frukostkonst (går inte att vända på bilden) och långpromenad i solen!

 


Men schluta röök!

Alltså fan. Fanfan. Jag vill börja röka igen. Har ni hört något så dumt? Känns som en sådan konstig grej att vilja, varför skulle man vilja röka? Jag har inte direkt planerat att börja igen, men jag känner att jag ligger i riskzonen. Det börjar bli vår. Och nu när jag har börjat måla lite igen också. Då kommer suget. Jävligt irriterande. Men nä, jag ska inte börja igen. Jag får nog bara lov att dricka en jävla massa öl, så känns det mer okej att ta en cigg då och då (Bra resonerat, Cecilia.)

Lördag.

Jag bakar bröd. (Ditt recept, Therése!) Jag är ytterst tveksam till resultatet. Men det visar sig. Jag GÖR åtminstone något. Jag menar inte att andra inte gör något, jag menar bara att jag aldrig gör något annars. Typ. Jag är skakig trots att jag bara druckit en kopp kaffe. Mötte en kille i hissen nyss som sa "hej". Det tyckte jag var himla trevligt. Därför öppnade jag dörren för honom, och en till dörr, och sopdörren, och en till dörr. Under tystnad. Sedan mötte jag honom igen när jag hade handlat, och då log han och öppnade dörren för mig. Kändes fint. Nu ska jag bädda sängen och dricka lite mer kaffe. Så ni vet vad jag pysslar med liksom. För att ni bryr er, osv!

För övrigt.. det här är det sötaste klippet jag sett på sjukt länge!





Okej, min bloggdesign vill liksom inte visa hela klipp. Så klicka er in på youtube istället. Eller bara tryck HÄR.

Ögonbryn



Jag är avundsjuk på folk med ögonbryn idag. Eller liksom, om mina åtminstone kunde synas så vore det ju kul. Men nu har jag ju lugg. Och om jag lyckas göra så att mina ögonbryn skulle synas, så är de liksom fortfarande inte fina. Det är alltså två problem som måste lösas för att jag också ska få ha ögonbryn. Luggen måste bort, och ögonbrynen måste bli fina. Åååh vad dryyygt. Jag har alltid tyckt att stora ögonbryn är rätt löjligt, men nu börjar den åsikten sakta fada awaj, som vi säger med kodväxling. Jag vill också ha ögonbryn som en turkisk brottare vafan. Kanske lite ansade då. Men annars, ja. Tack på förhand.

Fredagsprojekt

Nu är det bara att börja kladda!


Fredag.

Happ. Nu surar jag igen. Mest över kurslitteratur och lärares infantila försök att göra den tillgänglig för studenterna. Alltså, kan ni inte bara säga åt oss att köpa böckerna eller kopiera upp allting? För det första så fungerar det inte att upp emot trettio studenter ska dela på en kopia som ligger i ett litet rum. För det andra ska det finnas referensex av alla kursböcker, vilket det inte gör. För det tredje kommer det inte fungera när vi ska skriva hemtenta, eftersom ni antagligen kommer att kräva ganska exakta referenser. Så vi ska alltså då gå till det där lilla rummet och dela på den där lilla kopian för att kunna referera till vår tenta? Jo, men jag tycker att det känns väldigt hållbart. Väldigt hållbart.

För övrigt har jag ont i handleden och i huvudet. Handledsontet grundar sig antagligen i att jag läser en tung bok. Värt att få ont av att hålla i en bok? Huvudont förmodligen för att jag har varit tvungen att befinna mig i verkligheten idag och inte i min tunga bok. (Den är tung. Inte tung. Tung som i tung. Den är TUNGTUNG, som Elin hade sagt. Ni förstår.)

Tyst, Cecilia


Okej, jag kanske ska sluta sitta och prata med mig själv
när jag sitter vid en dator i skolan. Kan ju lätt bli lite skämmigt.

Sluta jiddra börja flirta


Grattis Flickor, nu finns Dressman i en stad nära er.

Gustav sa "grattis på internationella kvinnodagen" till mig idag. Tack, svarade jag. Han fortsatte sedan med frågan som är ställd fler gånger än "men asså vadå ska jag klä mina pojkar i rosa då ööööh dryyyg*?" och "jaha kultur asså vad blir du sen då öööh dryyyyg?**", nämligen:

"Men männen då? Vår dag är väl de andra 364 dagarna om året eller öööh dryyg***?"


Nej, pojkar. För jag ska berätta något för er som ni kanske inte visste tidigare. Er dag infaller den 29 februari var fjärde år. Den kallas "internationella stolpskott-dagen".

Amen vadå, ni kan väl liksom ha lite självdistans. (Alltså jag säger ju såhär bara för att jag egentligen är käääraaaa i er, ignorera mig bara så kommer jag att sluta.)


* - störigt.
** - störigt.
*** - störigt.

Ställ cykeln i stället istället

Många av er har ju undrat hur det står till med min cykel. Det är rimligt att fundera över detta. (Okej, ingen har undrat, varför har ni inte frågat om min cykel? Bryr ni er inte eller?) Min cykel vill med denna bild hälsa att hon mår bra och har hittat en pojkvän.


Så ursäkta, men kan vi inte bara vara imperfekta?


Okej. Jag skickade precis in en uppgift. En väldigt fri uppgift, som gick ut på att jag skulle ta en genre och göra om till en annan. Exempelvis göra om en polisrapport till en saga. Man fick välja precis vad man ville.

Så jag valde en svensk grammatikhandbok. Jag gjorde om den till en dikt. En dikt som handlar om att grammatik är överflödigt. Och sedan skickade jag in det till min fröken som är lektor på institutionen på nordiska språk och som ett flertal gånger har påpekat att hon tycker att grammatik är det roligaste som finns.

Det känns ju ... taktiskt.

Biverkningar av att bo i Flogsta.


Önskar att jag bodde någonstans där man inte uppskattade att spela mongohög musik på måndagskvällar. Alltså inte för att musiken är dålig och inte för att jag ska sova eller något sånt, men jag har lite svårt att kissa när jag lyssnar på hiphop. Vet inte varför. Känns rätt drygt bara. Och så känner man basen också. Ni vet, i kroppen. Det vibrerar lite. Så man blir lite kissnödig.

Grammatiktentan Gud glömde.

Ganska lättad.


Bara en till!

-Vad har SJ när de äger så himla mycket av den svenska tågtrafiken?


-En livsfarlig ledning!



Hehe. He. Heh.


Måndag.

Jag har pluggat för länge här. På en timme hinner jag heja på sju personer som jag pluggat med, och undvika tre för att jag inte vill förstöra min dag genom att hälsa på dem. Ändå har jag inga kompisar. Trots hejandet, liksom. Man kan ju lätt tro att man är kompis med folk man hejar på. Det är man inte. Det vet man. Men hälsas ska det ändå!
Jag lever livet. Jag försöker ta tag i det. På riktigt. Har ringt ett jobbigt samtal, skrivit upp hela mitt schema och anmält mig som volontär på en konstfestival. Det blir nog bra. Skriv det i cv:t va. "Jag gör saker ibland. Saker som jag borde ha gjort för ett halvår sedan". Anställd. Diwwwäääkt.
Annars då? Jotack, alla söta förkylda barn på tåget har förmodligen gjort mig förkyld. Pissbarn. Hur kan de vara så söta och så smittsamma på samma gång? Nejdå, jag skyller inte på barnen. Jag skyller på föräldrarna. De är ju trots allt inte barnen som har tvingat sina föräldrar att trycka in kroppsvätskor i varandra så till den grad att mammans mage börjar växa. Helt sjukt egentligen, eller hur?
Min hjärna är högst ovettig idag, känner jag. Den kommer garanterat inte tillföra något vettigt till världen. Inte min kropp heller. Den är obrukbar. Trött. Imorse klockan sju satt kineserna i köket och inmundigade en festlig morgonmåltid. Nivån på deras samtal (antar jag, min kinesiska språkbrist till trots) var ungefär på samma nivå som en förfest på drinkorexi-förbundet. Antar jag där också. Jag gör många antaganden. Ogrundade. Om bara "forskare på Uppsalas universitet" kunde göra något vettigt någon gång, så skulle också jag ha något att grunda mina antaganden i. Men icke.

Ge mig permafrost.


Jag nyser hysteriskt mycket, har ont i halsen och börjar eventuellt få ett munsår. Huruvida det är sjukdom eller allergi vill jag icke spekulera kring. Men vi kan ju säga som så att om det är såhär pollenallergi känns den första veckan i mars så är jag på Svalbard inom en vecka.



Facebook sprider olycka, har ni läst det?
Ovanstående bild är svaret på hur facebook får mig att känna mig.

Och allt är så jävla sant.



Ett spex från Östgötas nation. Gillar't!

Silly breakfast

Tack för frukosten imorse, Therése! ;)


Eller hur!


Helgen.

Åfyfan. Jag har haft en social helg, en full helg och en bakfull helg. Allt har varit bra, utom bakfyllan. Jag har träffat älsklingsmänniskor! Mitra, Emmilie, Sofie och så Therése och Johan! Sjukt bra och trevligt och fint och allting sånt ni vet! Åkte på ett överfullt tåg hem (helvete, det var barn överallt! Skitsöta barn! Och massa unga och snygga pappor! Herregud varför har ni barn redan? Inte för att jag bryr mig, men om jag blir singel någon gång igen så vore det ju drygt om alla snygga killar redan har barn liksom. Nä, jag får nog hålla hårt i nuvarande relation. Apropå det så kanske jag borde ringa upp min jättesjuka pojkvän som tror att han har influensa, och som gnäller över att han inte ens kan läsa för det snörvlar för mycket, åååh stackars liiiiten, jajojooo!) VART VAR JAG? Jo, tåget. Det var fullt av barn och snygga killar. Och resväskor och skidor. Men iallafall. När jag kom fram till Uppsala så råkade jag gå till akademibokhandeln. Det råkade vara bokrea. Jag råkade komma precis före stängning. Jag råkade hitta en fin bok som handlar om en psykolog som har en konstnär som patient som alltid målar samma kvinna i sina målningar. Jag råkade liksom köpa den. Men titta vad fin den är då! Jag har redan bestämt mig för att den är bra. Nu ska jag läsa den. Hejdå.



Fan vad sjuuukt det är ju två ben på bilden!? Jag hade inte ens sett det förrän nu när jag såg bilden, jag trodde det var svanar! Jag menar för liksom, det är ju ingen som tittar på ben längre!?

(Alltså älskar ni bara inte mitt språk i det här inlägget? Jag känner mig som en tuggummituggande fjortonårig tjej som sitter på bussen och pratar med sin bäztis. typ liksom baaah skulle jag läsa en bok skulle inte tro det jag läser ju mest sidan tre spalten i frida tidningen och jag vet liksom att man skriver varje ord för sig och inte i hop för det gör far mor och far far när de skriver grattis korten hallå)

Glömde den obligatoriska öl- och chipsbilden!


Lördag

Jag säger som min kära far: På'n igen, jag tror han andas.

Efter två öl försvann huvudvärken. Inga värktabletter i världen hjälper lika bra!


Vin, björnskräck och firande av födelsedag

Sofie har fått i present att hon ska få ta hål i öronen, Emmilie skriker åt Sofie var hon ska lägga kuvertet, Sofie flippar ut och skriker tillbaka att Emmilie är dryg och den egentliga anledningen till att Emmilie är bitchig är då alltså för att hon är rädd för att bli dödad av en björn när hon är ute och rider. Så nu försöker Sofie hjälpa Emmilie genom rädslan. Emmilie säger att hon ska offra hästen och springa. Sofie säger "det finns djur i skogen. Ingen kommer äta upp dig". Emmilie blir slutligen lugn. Hon ska sjunga och prata med hästen. Så, nu är det bra igen. En stund. Nu kör vi!


När man tror att det inte fanns fler tågrelaterade vitsar så bevisar sj:s personal motsatsen!

Är det inte lite underligt att vi stannar på grund av att ett annat tåg vill in på sidospår? Fast det är ju skönt att det tåget jag åker med åtminstone verkar hålla sig till den ursprungliga resvägen.


När man tror att man är smart

Jag åker höghuståg! Häftigt va? Jag sitter självklart på övervåningen. Dels för att det är coolt även fast jag snart är 24 år gammal, men dels också för att man minskar risken att hamna i samma vagn som en fem månaders kolikbäbis. Föräldrar orkar inte krångla upp sina barnvagnar hit, tror jag. Trodde jag iallafall. Men. Jag hörde nyss ett gurgel. Fan nu skriker ungen också! Seriöst... Här försöker man vara taktisk, och hur går det? Åt helvete, så klart. Jag har solen i ögonen också. Tröttsamt! Jaja, bara två timmar kvar.


för jag får vara som jag är och som jag vill.

Många sätter det ju som något värdefullt att vara envis. Att ha viljestyrka. Det är ett bevis på att man vet vad man vill och att man inte är rädd för att kämpa. Men ärligt talat. Allt man gör på viljestyrka, är inte det hundra gånger värre, än att göra något man faktiskt vill göra? Jag är trött på att försöka kämpa emot hela tiden. Jag vill vara okej med mig själv och med allt omkring mig. Det är okej. Jag tillåter det här. Jag är såhär. Jag gör såhär. Jag ser ut såhär. De är sådär. Du är såhär. Vi låter oss vara såhär. Jabbabbbabababa.

Vill ha.


Man ska aldrig tala om en kvinnas ålder, du vet. Inte mens heller.

Jag gick till skolan kl 07.55. Kom innanför dörren igen kl 16.35. Jag ska inte gnälla över det, jag vet att det finns folk som har jobb att sköta, osv. Så jag ska inte klaga. Jag vill bara berätta att jag har haft den mest ointressanta eftermiddagen i mitt liv.

Jag har lärt mig att butiksbiträden skriver på post-its. Jag har lärt mig att transportarbetare skriver på papper i sina bilar. Jag har lärt mig att de skriver upp vilken väg de ska köra. Jag har lärt mig att folk ofta skriver listor. Jag har lärt mig att byggnadsarbetare tittar på papper. Jag har lärt mig att vårdpersonal skriver journaler.

För att ni ska förstå detta ointresse så kan jag säga såhär: det mest spännande som har hänt idag var att jag fick mens. Håhåjaja, två veckor för tidigt se det var väl roligt, det ska jag nog skriva ner i journalen, tänkte jag och passade samtidigt på att återanvända lite post-its för sanitetens skull.

Jag har äcklat er nog för idag nu, jag förstår det. Men jag har rensat avloppet också. Man kan nog, utan att överdriva, säga att det var den näst mest spännande saken idag. Avloppet luktade ond och bråd död och slemmet liknade den kvinnas hår som legat orört i en åmynning i tre månaders tid.

Okej. Det var en väldigt opassande lik-nelse. Förlåt. Jag skäms lite. Mest för ordvitsen. Och jag har trots allt aldrig sett en åmynning med kvinnohår. Jag bara antar att det finns vissa liknelser.

Lätt värt det

Att plugga språkpolitik när man får gratis fika!


RSS 2.0