Lördag

Herregud vad bakfull jag har varit idag. Det har dock varit ganska värt det, för det var en väldigt lyckad inflyttningsfest igår! Var i Bojsen för första gången sedan jag flyttade därifrån år 2007. Skumt. De har målat om vårt hus, Jessica! Det är för fan grönt nu!

Idag har vi vart på Kvarnberget och hälsat på folk. Vi drack kaffe på balkongen hos Mitra, träffade Emmilie och kollade in Victors nya lägenhet. Måste alla bo i lägenheter högst upp i hus utan hiss? Det är för fan i princip omöjligt att inte drabbas av dödslängtan när man är bakfull och måste gå i trappor!

Nä, nu blir det mys till sen fantastiska filmen Maid in Manhattan. En filmupplevelse utöver det vanliga, kan man ju lugnt säga.

 


Torsdag

Jag börjar sakta men säkert bli lite mer aktiv. Idag har jag exempelvis varit på teater med klassen och sedan druckit lite öl. Det var trevligt. Och så har jag joggat en sväng. Och bakat muffins. Ja, ni ser. Visst är jag aktiv? Lite, åtminstone?

För övrigt så råkade jag missa toalettstolen när jag kissade idag. Det är ju tur att det är en vägg till höger om toalettstolen för om inte den fanns där så hade jag hamnat på golvet. Det hade ju varit lite pinigt. Nu var det mer som att jag slängdes mellan kanten på toalettstolen och väggen och sedan lyckades parera upp mig igen. Balans. Vem behöver egentligen balans? Vem missar egentligen toalettstolen? Jag vet inte. Herregud, jag vet inte. Men jag gjorde det, tydligen. Utan en droppe alkohol i blodet.

Fortsättning - växeln

Jag har pratat med landstingets växel igen.
Fick äran att tala med samma person idag den här gången också.

Växeln -Du har kommit till landstingets växel!
Jag -Ja hej! Jag söker Karin bla bla bla. (glad!)
Växeln -Mmhmm.. gick det fram många signaler innan du kom hit eller? (sur)
Jag -Ja.. jooo, ganska många iallafall.. (glad)
Växeln -Okej. Vill du prova ringa henne senare då eller hur vill du göra? (sur)
Jag -Ja, alltså... har jag några andra alternativ? (fnissar)
Växeln -Nej, det var ju det du inte hade. (surt.)
Jag -Okej. Då lär jag väl ringa lite senare då antar jag... hehehe. (jätteglad)

Men ... tack för att jag fick något att välja på iallafall!


Jaha, så det är den främsta anledningen?

Jag spiller och förstör, det är vad jag gör! Kanske inte syns så bra här, men jag kände mig tydligen tvungen att titta åt ett annat håll när jag hällde i det sista. Det gick ju ... bra. Gustavs reaktion på mitt spill var:

"Fyfan vad jag vill flytta ihop med dig, för då ska jag starta en blogg om dig som ska heta 'This is why we can't have nice things'... tror jag skulle kunna få ganska många followers faktiskt!"

Snällt.


Pengar och telefoner.

Jag råkade höja min medlemsavgift till Amnesty med 20 spänn igår. Jag är lite för svag för mänskliga rättigheter. (Haha.) Jag kompenserade genom att nyss ringa och säga upp tv-helvetet. Tråkigt nog har de en uppsägningstid på tre månader. (Det vill säga ungefär lika lång tid som det tar att komma fram till en riktig människa i tele2:s kundtjänst.)

Försöker även få tag i en tant på Akademiska idag. Hon svarar liksom inte. Jag kommer till växeln hela tiden. Killen i växeln hatar livet minst lika mycket som jag gör. Han är skitsur.

"Jag ser att du har ringt tidigare, DU KANSKE KAN PROVA SENARE?!

"... eh ja, men när slutar hon? klockan är ju fem i fyra! men hon slutar väl fem då, antar jag?"

"Ja inte vet väl jag vi får inte in uppgifter om sånt", suckar killen bittert.

Jaja. Fakk jo då. Hatar telefoner. Hatar att prata i telefon. Önskar att den där telefonuppfinningen kunde uppfinna tillbaka sig själv. Tänk att uppfinna att något försvinner. Nästa gång jag ringer och inte kommer fram ska jag fråga om jag kan få ta över hans jobb. Eller just det, jag hatar ju telefoner. Fast ännu mer än telefoner hatar jag att inte ha något jobb. (Och detta är icke kausalt relaterat, så ni vet.)

Onsdag.

Haha, jag skulle skriva vilken dag det var i rubriken. Först skrev jag måndag. Sedan tisdag. Sen ba WHATAFUCKÄRDET ONSDAG!?!?!? Ja. Det är onsdag. Helt sjukt.

Jag har varit på en högstadieskola idag, för första gången sedan 2004. Väldigt intressant upplevelse! Eleverna satt på golven i korridoren. Det var ungefär som jag minns det.

Och så har jag varit på en gymnasieskola idag, för första gången sedan 2007. Väldigt intressant det också. Det fanns inget toalettpapper på toaletten. Precis som jag minns det.


Närå. Vi hade faktiskt toalettpapper i gymnasiet. Jag brukade sno hem lite då och då. Eller så tänkte jag bara på att göra det. Mina kleptomantendenser var inte fullt utvecklade på den tiden.

Det starkaste minne jag har av mediehuset är klottret på den behållare toalettpapperet låg i. Det stod "Ich bin ein berliner", och den frasen kommer antagligen aldrig raderas ur mitt huvud.

Ett citat va? Jag visste inte det då. Varje gång jag kissade funderade jag över den där meningen. Ich bin ein berliner. Man skulle nästan kunna säga att "ICH BIN EIN BERLINER" fungerar lika bra som porlade vatten när jag har svårt att kissa. Jag kan viska det för mig själv och sedan kommer det. Kisset.

Nej herregud. Nu ger jag mig. Jag har bara en förkärlek för att prata om kiss. Och om katter. Vet inte varför. Kanske för att jag inte riktigt har alla skridskor i påsen.

Braid.

Jag spelade ett sjukt roligt dataspel för några dagar sedan. Det är helt otroligt, jag brukar inte ens gilla att spela dataspel. Eller, jag spelar bara inte. Tycker att det känns överskattat. Spelar nästan aldrig tv-spel heller. Jag älskar super mario 3 (och golden eye på nintendo 64!!!!) men det är det enda. Men häromdagen! DÅ SPELADE JAG NÅGOT ROLIGT!



Sjuuuuuuuuuuuukt fint och finurligt.

Fårskallar


Kolla här.
Och läs det här.

Konstnärer dödar KANSKE ett får om folket vill. ”Vi har en skyldighet att genomföra vad folk röstar för”. Mnjae, har ni verkligen det? Veeerkligen? IIiiiiiiih jag är lite tveksam till det faktiskt. Men kör på ba. Jag vet inte. Det händer så konstiga saker i världen för tillfället. I konsten. Det börjar bli kaos. Men jag tror att det hör till. Hela världen är lite i gungning, och det speglas självklart i konsten. Men vi kanske kan gunga med? Kom igen det blir kul.

Låt skägget vara!


Vad sa Fidel Castro till sin frisör när han var och klippte sig?
-Låt Che Guevara!

tradera

Idag fick jag en tröja på posten. Min första shopping på tradera någonsin, bortsett från tågbiljetter. 39 kronor kostade det mig. Lätt värt. Lätt inte värt att jag betalade frakt på 37 kr när personen jag handlade av hade tejpat en monkipåse runt tröjan och klistrat på ETT frimärke.

Ja, själva tröjan kostade alltså 2 kronor. Jag vet inte. Jag slits lite mellan att tycka att jag har gjort världens bästa kap, samtidigt som jag är lite ledsen över att jag betalade så mycket pengar i frakt. Han kunde väl ha skickat den i ett sånt där dyrt grönt kuvert bara för att vara schysst, liksom. Tröjan är fin, iallafall. Fast lite kort.

Jag gillar inte korta tröjor. Det får mig att tänka på högstadiet och navelpiercing. Jessica hånar mig ibland för att jag under min högstadietid tydligen brukade sträcka på mig så mycket när jag gäspade att min piercing syntes. Medvetet. Jag minns aldrig att det var medvetet, men när jag ser tillbaka på mig själv som 14-åring så inser jag att scenariot inte alls är omöjligt. Bekräftelsetörstande som man var, osv. Tur att den där navelpiercingen är ute ur bilden sedan länge. Svävade jag iväg från ämnet nu? Inte alls!

Korta tröjor får mig att känna mig otroligt obekväm. Men jag jobbar på det. Så länge inte magen syns så borde det ju vara okej. För det är väl väldigt opassande att visa hud, jag är trots allt 23 år och både döpt och konfirmerad.

Fina muggar


Måndag

Okej. Så jag har kollat på 14 avsnitt av New Girl idag. Bra måndag. Och så mår jag illa som fan. Kan bero på att jag har lutat min hals mot mina händer i några timmar. Har eventuellt kvävt mig själv litegrann. Fan vad störande.

Valborg och massa annat dravel.

Det här med valborg har känts så avlägset. De personer som jag har spenderat de senaste två årens valborgar med har jag inte umgåtts med sedan i juli. Det är snart ett år sedan! Så, jag har inte haft några planer för valborg detta år. Jag har fortfarande inga planer, men jag ska vara full och glad i eko-parken iallafall. Så mycket är planerat. Eventuellt går jag omkring och letar efter er någonstans med en öl i handen. Välkomna mig då, tack.

För mitt liv och min bekantskapskrets eliminerades liksom förra året. Jag har fortfarande kvar mina riktiga vänner, men inga av dem bor i Uppsala längre. Jag umgås, förutom med Gustav och hans polare då, med ca 2 personer i den här staden. Det har inte slagit mig på riktigt förrän ganska nyligen, att jag inte har nå folk att hänga med längre, och det är skittråkigt! Jag har tänkt att jag är trött på Uppsala, att jag är trött på studentlivet och visst, möjligtvis till viss del. Men det handlar nog snarare om att jag är lite bitter över att allt har blivit som det blev. Första året hade jag en del vänner, men vi var så olika att när första året var slut så hängde vi inte alls med varandra längre. Andra året flyttade en av mina bästa vänner hit, och då var vi tre personer som umgicks konstant. Jag träffade min dåvarande pojkvän och allt var skitbra.

Ett halvår senare var det höst igen, jag insåg att jag aldrig ens varit kär i den där personen och vi gjorde slut. Men fram tills i juli förra året hängde vi som bästa vänner. Jag blev kompis med hans kompisar. Visst var det lite kaos från och till (ganska mycket på slutet) och det hela slutade i att han sa upp kontakten med mig. Därför har jag heller inte träffat en enda av dessa personer sedan dess. Jag har blivit inbjuden till en del fester, men det känns som om det vore respektlöst av mig att inte respektera hans val. Och i grund och botten är det HANS vänner, inte mina.

Och i augusti förra året träffade jag Gustav. Det var en bra höst. I januari flyttade Mitra. Och även om vi umgicks mindre och mindre hela tiden ungefär, så blev det ändå så mycket tommare än jag trodde att det skulle bli. Det var liksom ändå någon där i närheten, någon som jag känner sedan länge och tycker mycket om. Och även om vi inte umgicks så mycket så visste jag att det fanns någon där!

Men nu är det visst inte så längre. Mina senaste två valborgsmässoaftnar har varit så sjukt bra. Börjat med champagnefrukost på taket på morgonen, och fortsatt med öl och musik i en soffa i eko-parken. Detta följt av grillfest i Flogsta. Jag kopplar liksom ihop valborg och mitt liv de senaste åren med just den dagen. Men vafan. Det är sånt som händer. Folk försvinner, som de skulle ha sagt i Smala Sussie. Men jag är inte en sån som har flyktiga bekantskaper. Jag vill ha kvar mina vänner. Det tar rätt lång tid för mig att bli kompis med någon. Jag brukar tro att jag är skittråkig och dålig som person, men det kanske handlar minst lika mycket om att jag har svårt att släppa in folk. Jag har fan skitsvårt för att skaffa kompisar!

Så vafan. Bli min kompis nu. Jag är rätt snäll och rolig när jag inte är för bitter på livet. Jag är kanske inte är helt normal eller sådär men det är okej det med. Jag kompenserar genom att bjuda på mycket cupcakes. Ba så ni vet.

Tobias Lilja Lundberg

Tobias Lilja Lundberg.

Av någon anledning så fascineras jag av den här mannen. Sedan första gången jag såg honom på tv4 i ett par gröna jeans och hipsterglasögon så har jag varit frustrerad. Tobias Lilja Lundberg, varför blir jag så irriterad av att se dig? Är det ditt vackra hår, din brathippieöverklass-stil eller är det bara sättet du presenterar vädret på? Jag vet inte. Men jag vet vad du heter, jag vet vad du brukar ha för kläder på dig och jag vet hur du pratar. Däremot har jag absolut ingen aning om vad det är för väder, inte en enda gång av de 100-tals gånger jag sett dig berätta om vädret - har jag faktiskt hört vad du säger. Nej. Och jag tycker inte att du är snygg. Det är något som stör mig och jag kan inte sätta fingret på vad.


Jag vill inte vara elak, inte strö ut massa invektiv om dina väderprestationer eller göra några påhopp på ditt utseende. Det är bara något som gör att jag måste sucka varje gång jag ser dig, och säga något sarkastiskt. FLERA DAGAR I VECKAN, IBLAND FLERA GÅNGER OM DAGEN, händer detta. Och det börjar bli ett problem. Jag har precis kollat igenom vad du gillar på facebook. Du lyssnar på grym musik, du gillar Garden state och Greenpeace. Men du gillar också AC:s massage, Filippa K och Cruisers west Yacht Sales. Du är en levande paradox!

Ska man vara en sterotyp så kan man väl vara det fullt ut. Så jag kommer fortsätta störa mig. Tills du ruffsar till håret ordentligt, sätter på dig ett par trasiga jeans och röker en joint i tv. Eller tills du drar på dig hela kostymen, kompletterar med den rosa lacoste-tishan och berättar att vädret nästa vecka blir top notch. Tack för mig.

Måndag.

Gud, om du finns därute. Kan du ta bort min bakfylla tack, det känns inte bra att må två dagar i rad. Nej, det har inget alls att göra med att jag somnade klockan halv elva igår morse. Det är bara taskigt! Men vadå, vad skulle jag göra då? Gustav och Marcus somnade klockan två och var omöjliga att väcka! I min tristess städade jag hela lägenheten kliniskt ren (typ) och sedan ramlade det in ett erbjudande om att åka hem till Josefin och spela poker. Jag behövde inte ens betala taxi! Så klockan 03.00 igår natt satt jag i en taxi påväg mot en gata som jag glömde namnet på var tredje sekund. Väl där framme fick jag ett glas vin, sedan spelade vi poker. Jag var kass, så från 04-09 spelade vi gitarr och sjöng istället. På dalmål, främst. Förjävla fint!

SERIÖST?!

150 spänn för att åka mellan Uppsala och Västerås? Jag kommer för fan till Falun för mindre än så. Lokaltrafik I hate you so much right now right now right heeeeere right now, nothing is impossible osv. Men allvarligt. Hundrafemtio riksdaler. Min ekonomi fick precis magkatarr.


Dopdags!



Asså. Det här med att försöka hitta på något att ha på sig. Det här med att välja kläder. Det här med att gå på dop. Det här med att försöka se anständig ut men inte se överdrivet kristen ut. Det här med att vara bekväm i sina kläder och inte se ut som en val. Det är liksom inte direkt kompatibelt. Jag kör på halvobekvämt idag. Det får duga. Frågan är - klarar jag mig en dag i bara kavaj, eller måste jag ha en jacka? Åh gud vilket jobbigt val. Det värsta jag vet efter att frysa är att ha för mycket kläder på mig. Det kommer inte bli bra, oavsett hur jag gör. ÅH NÄEJ! Aprilväder, ge upp.

Det senaste!

det senaste bland ungdomarna verkar vara att säga "kul liv man har xD". kul liv man har sitter och tittar på tv nu xD kul liv man har pratar i telefon xD kul liv man har skypar med kalle xD kul liv man har läser en bok xD kul liv man har gör läxor xD kul liv man har pratar med mig själv xD

ja. ni förstår- det är det senaste*. bara så ni vet, jag vill ju inte att ni ska missa sånthär. något annat som jag har uppmärksammat den senaste tiden är uttrycket "tjena folket", "vad gör folket", och "nä godnatt folket". fast det är ju inte nytt. det är bara jävligt lame. xD <33333333333333333333


*enligt nya mätningar från cecilias facebook där hon är kompis med diverse löst folk som utger sig för att vara hennes släkt.

Fredag

Fredrik Backmans mamma är född i Smedjebacken! Det var ju dagens nyhet, kan vi väl säga. Nu ska jag återgå till klippandet, klistrandet och det hysteriska godisätandet. Hääeeeeej.

Draw something - nintendotema!


Personlighet vs. horoskop!

Ett personlighetstest berättar följande om mig:

Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.

Karriärer som skulle kunna passa dig:
Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, studievägledare, journalister, religionslärare.


Och mitt horoskop säger följande:


Lejonets karisma och medfödda förmåga att leda gör att nästan alltid kommer att vara i centrum - en plats där de älskar att vara. Lejon är så fulla av värme och optimism att det är omöjligt att inte finna deras närvaro njutbar.

Orädd, kraftfull och värdig av naturen gör Lejon till stora ledare. Den viljekraft de kan uppbåda garanterar varje uppgift de tar sig an att den kommer att slutföras. Även om de kan tyckas dominerande, även despotiska ibland, är deras mål alltid säkerställa välfärden för alla i sitt rike. Ständigt säkra Lejon är också kreativa, idealistiska och har en outtröttlig lust till livet. När ledarskap krävs, är ett Lejon vad som behövs. De kommer att få jobbet gjort rätt och i tid. Lejon har också en talang för att föra ut det allra bästa i deras omgivning.

Varmhjärtade Lejon älskar att ha kul och gör att deras omgivning har roligt också! Lejon älskar spel av alla slag. De är risktagare och kommer att störta sig in i nya satsningar på impuls, trygga med sin talang kommer de att säkerställa framgång. Stark och ärlig, optimistisk och rolig, få människor motstår ett Lejons charm.



Antingen blev jag väldigt hämmad som barn, eller så är jag adopterad. Alternativt bara född i fel tecken.


11 frågor - utmaning!

Regler: "Each tagged person must answer the 11 questions given to them by their “tagger” and post it on their blog. Then, choose 11 new people to tag and link them in your post. Create 11 new questions for the people you tag to answer. Do not tag back to the person who has already tagged you."

Jag blev utmanad av Hanna.

Vilket land skulle du aldrig vilja besöka?
Svår fråga, men spontant så skulle jag nog svara Nordkorea.

Vad är det sista du gör innan du somnar?
Brukar somna till tv eller en bok, så antingen tappar jag boken i mitt huvud och då är det sista jag gör innan jag somnar att svära och slänga iväg boken, eller så vänder jag mig bara bort från tv:n och somnar.

Vad är det första du gör när du vaknar?
Stänger av väckarklockan i panik och inser att det morgon - vilket ger mig ångest. Sedan drar jag på mig mjukiskkläder och sätter på kaffe och datorn. Är jag på bra humör kanske jag sätter på något annat. Nä, men skämt å sido. Jag brukar titta på nyhetsmorgon eller kolla internet.

Gå i högstadiet för alltid eller gå i gymnasiet för alltid - vad väljer du?
Gymnasiet, utan tvekan.

Hur ser ditt drömboende ut? (visa gärna bild)





Som en blandning av det här, ungefär
(Källa: Bilderna är snodda någonstans på the internets, det får räcka så!)

Vilken amerikansk talkshow skulle du helst vara gäst på?
Late Show with David Letterman såklart!

Vad är den paradrätt, den du lagar när du vill imponera på dina gäster?
Jag tror aldrig att jag skulle lyckas imponera på någon med mina matlagningskunskaper, men jag skulle antagligen göra tacogratäng eller kycklinggryta. Jag skulle däremot imponera med en extremt flottig efterrätt med massa choklad!

Tror du på någon högre makt, t ex gud eller "andligt medvetande"?
Jag tror på 47, andlighet och kreativitet. Så ja, jag tror på någon sorts högre makt, eller nödvändigtvis inte ens högre. Bara att det finns något parallellt med det vi kan se med våra ögon. Något som vi kan känna och kommunicera med om vi är tillräckligt öppna. Kanske. Sedan vill jag gärna tro på ödet, men det gör mig så jävla lat att jag inte riktigt kan låta mig tro på det fullt ut.

Om du fick vara allsmäktig diktator i Sverige, vad är det första du skulle göra?
Sänka lösgodispriserna, flytta Guggenheim till Uppsala och se till att alla som studerar får jobba med det som de utbildat sig till. Seriösare än så blir det inte. Eller jo, jag skulle se till att kulturministern fick lite bättre medieträning, avskeda Reinfeldt, Carl Bildt och Anders Borg och bygga fler billiga hyresrätter. Om jag fick gå riktigt wild and crazy så skulle jag kanske legalisera lite droger också, för skojs skull.

Har du någonsin blivit påkommen under sex?
Nej. Eller? Nä. Om det hade hänt så borde jag ha rodnat av minnet i detta nu, och det gör jag inte. Så nä. Jag är bra på privacy. Eller så har jag bara inte tillräckligt mycket sex. Svår fråga.

Vad är den bästa presenten du någonsin fått?
Mamma bjöd mig på en resa till Rom när jag skulle ta min kandidatexamen, och jag inte tänka mig att något någonsin kommer slå den presenten. Sedan jag var 12 år gammal så har min högsta dröm varit att få åka till Italien, och när jag sedan pluggade konst så längtade jag bara mer och mer efter att få åka dit. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att bo i Rom på heltid. Det skulle vara fantastiskt, förutom att folk stirrar så jävulskt mycket.

11 nya frågor!

Jag utmanar inte 11 personer men 6: Jessica, Mitra, Tina, Moa, Gustav, Josefin
1. Du får inte vara dig själv längre utan du måste vara en annan redan existerande person. Vilken människa skulle du vilja vara och varför?
2. Det här med livet. Vad anser du om det?
3. Om du bara fick äta en enda sak resten av ditt liv, vad skulle du välja?
4. Vilket är ditt drömyrke?
5. Du får beskriva dig själv med en mening. Hur lyder den?
6. Vad får dig att bli ledsen respektive glad?
7. Vad gör du när du är ensam?
8. Vad var det senaste du ljög om?
9. Om det börjar brinna och du bara hinner rädda en enda sak, vad skulle du rädda?
10. Finns det något som du skäms lite över? Vågar du berätta vad?
11. Vad går du mest på, dina känslor och din intuition, eller vetenskap och logik?

Tryckt stämning

Det här med dåliga tröjtryck har stört mig i många år. Ni vet typ "Hawaii beachparty -97", "College 48" och "I'm not cute". Men nu verkar de inte ens försöka göra några "häftiga" tryck längre. Det gör mig nästan lite ledsen. Var är kämparglöden, Gina tricot?

Det är förstås tryck på er att producera nya kläder, men försök att tänka på den tryckta stämning som uppstår när man går på stan och känner det där smygande suget efter en ny t-shirt med något astöntigt tryck på, och så kommer man hem med det här!? Det här är ju liksom inte ens töntigt, det här ju själva definitionen av en modeskapare som bara har ... gett upp!

 

Så detta är fyra namn. Om man tänker efter lite så kan man konstatera att det är fyra supermodellers förnamn. Meningsfullheten lyser trots det med sin frånvaro. Nä, nu får ni ta och komma med något bättre. Att HM säljer band t-shirts (särskrivning? men man kan ju fan inte skriva bandt-shirts) är fan mer coolt än det här, och då ligger det ändå långt ner på min coolhetslista.

 


Okej. Jag har ingen coolhetslista. Men jag ska fan göra en bara för att.


När man överväger att inte gå över vägen

Tips på vad man kanske inte ska göra när man ska gå över en väg där det sitter massa folk på bänkar som iakttar: nysa sådär högt och jobbigt sådär så man måste böja sig framåt, och i nästa steg bli så chockad över den oprovocerade nysningen att man snubblar över en gatsten.


Torsdag.

Grupparbete och projektrapportering, färdigt! Nu är det nästan helg. Ikväll ska vi på spex på norrlands. Ingen ölservering. Ovärt. Men det kanske skulle finnas godis och chips. SJUKT VÄRT!

Jag borde ringa Akademiskas sektionschef på mikrobiologen (ja, sug på den ni) men jag känner att den uppgiften får vänta tills imorgon. Kul att jag söker till en journalistikutbildning och får ångest av att ringa folk. Mail är ju den bästa uppfinningen någonsin, varför kan inte ALLA BARA ANVÄNDA MAIL?!?!?

Nä. Nu ska jag ner på stan och lämna böcker. Fast först ska jag torka bort allt intorkat kaffe från min arma kropp. Så går det när man gör dåliga lock till kaffemuggar! Sämst.

Nej, det är nog inte så kul att vara tillsammans med mig heller.

Gick hem till Gustav, han gav mig en öl och bjöd in mig till matlagning och bastu på lördag. Istället för att tacka för det så informerade jag honom om att han luktade (citat) "sjukt jävla äckligt". Nu duschar han. Värsta bra!


Helt klart!

Åh fyfan vad bra. Det här ska jag också börja med.


Källa.

Träning

När jag vaknade idag hade jag nästan lyckats förtränga den hemska känsla som infann sig efter förra veckans joggingtur, så jag drog på mig träningskläder och tryckte igång den bästa peppmusiken - Kapten Röd. Och vet ni vad? Min kropp tyckte att jag för första gången på två år kunde jogga längre än 10 minuter innan den bestämde sig för att lägga av. 20 minuter! Jag kom runt halva Ekeby och runt hela Flogsta. Jag känner att den där grundkonditionen kanske har legat i dvala under alla de år jag har rökt regelbundet och fuckat upp lungkapaciteten. Den kanske är på väg tillbaka nu, om jag har tur! Jag kan ju faktiskt andas ordentligt nu för tiden, vilken grej!

(Nä, jag vet att 20 minuter inte är så mycket. Men det är mycket för att vara jag idag!)

Väggen


Texter

Den första texten är en dikt som vi analyserade i skolan idag. Verslära. Otroligt redundant och samtidigt väldigt intressant.

Den andra texten är en sida ur Vänsterns ungdomsförbunds tidning. Var den andra sidan är? Den torkade jag mig med när jag kissade och insåg att jag inte hade något toalettpapper. Inte för att jag ogillar vänsterpolitik, men my ass så oskön den är att torka sig med.

 


Lista.

1. Vem är den absolut roligaste personen du vet?

Pappa och Jessica och Gustav.

2. Vilken är din paradrätt?

Tacogratäng!

3. Vem är din förebild?

Måste man ha en sån? Magdalena Graaf och Mia Skäringer tycker jag är schöööna människor. Och Kim Anderzon. Hon är fan min idol alltså!

4. Vem borde börja blogga?

KIM ANDERZON! Nä. Men. Kanske. Pappa. Pappa borde börja blogga. Jag har sagt det till honom men han har inte riktigt nappat på idén än.

5. Om du var tvungen att välja – din blogg eller ditt facebookkonto?

Bloggen, för där skriver jag och jag skrattar mer när jag läser mina egna inlägg än när jag läser hur häftigt och roligt liv andra har.

6. Är du bra på att löneförhandla?

Jag har aldrig i mitt liv gjort det. Men jag lovar att uppdatera er om det någon gång händer.

7. Hur mycket tid lägger du på ditt bloggande?

Jag vet inte. Jag tänker inte så. Min blogg är ju jag. Och jag måste skriva, annars orkar jag inte med mig själv.

8. Vilken film såg du senast?

Louisiana Sky. Förjävla bra film. Den handlar om ett mongo och ett annat mongo som får barn, och mongots mamma får ta hand om sitt mongo, sitt mongos mongo till man och den lilla ungen som är relativt normalbegåvad.

9. Du får massa pengar – vad betalar du av först CSN-lånet eller bolånet?

Bolånet. Helt klart.

10. Vad tycker du om ordet entreprenör?

Efter att ha läst så kallat "kulturentreprenörskap" så tycker jag inte om ordet. Det får mig att tänka på överambitiösa, dryga, egenkära människor.

11. Lever du som du lär?

Nej. Jag tycker att andra är skitbra och att allt kommer ordna sig för dem medan jag är dum i huvudet och inte kan något alls. Men det är väl som det ska vara. Var kommer man utan självförakt, liksom?


Tisdag.

Fyfaaaaaaaaaaaaaaaan då. Jag är väl lite bakfull kanske. Men min höga moral ger liksom inte efter bara för att jag har druckit ett dussintal öl - jag befinner mig nämligen i skolan och ska gå på en föreläsning. Herregud Cecilia Larsson, GÅ HEM OCH SOV ISTÄLLET! Men nej. Visst inte.

Men fyfan vad gött vi har haft det! Öl, god mat, öl, gott sällskap, öl, öl, öl, öl, öl, öl, mat, öl, extremt skön säng, frukost!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Måndag.

Wasas bröd är skitstora. Man blir lika mätt som av en pizza. Om man har tighta byxor och dricker fyra koppar kaffe före klockan 12. Herregud jag är speedad. Trodde att jag var immun mot koffein vid det här laget, men icke.

IKVÄLL SKA JAG SOVA PÅ HOTELL! Känn pepp. Hotellfrukost hotellfrukost hotellfrukost hotellfrukost hotellfrukost hotellfrukost hotellfrukost hotellfrukost! HOTELLFRUKOST!

För övrigt a very dangerous town.


Värre än dödsstraff!


Inatt drömde jag om livstidstwittraren Ramirez.

Ja. Nej. Jag har inte så mycket mer att säga om den saken.

Tröstis

Vad gör man när man blöder och ingen är där för att trösta? Jo, man sätter ett gossigt tröstisplåster över såret såklart! Åååhh världens bästa plåster, nu kan jag göra illa mig var som helst utan att bli ledsen över det. Jag vill ha tröstisplåster, som prins Daniel skulle ha sagt, all over the place!


Blod

Och det här är ju sista gången jag rakar benen i mitt liv. Fyfan jag drog med huden upp på rakhyveln och ville kräkas lite i munnen samtidigt. Inte värt det!


Söndag

Färgar håret med en riktig jävla B-hårfärg. 32 kronor på Willys. Färgflaskan bestod av 3 delar vit kräm och 1 del toksvart. Det tog en kvart att klämma ut kleten för att den var var hård som sten. Det kliar. Hur ska det här sluta, undrar jag. Skitsamma, säger ni andra.

Vårdag

Jag äter glass i solen och Gustav äter glass med mustaschen. Fint det.


Karameller

Jag har inte köpt godis sen i söndags. Det, mina vänner, är en bedrift för det här lilla fettot som har köpt godis i princip varje dag sedan i ... ja, inte fan vet jag, sedan trettonårsåldern eller något. Jag är lite sugen på ferrarribilar idag. Och det är ju faktiskt lördag! Jag har haft godisuppehåll lite då och då, i en vecka eller två. Seriöst, en vecka eller två? Mina bröder hade godisuppehåll i ETT ÅR när de var yngre. Jag tyckte aldrig att det var värt det. Ett år utan godis är ett år icke värt att nämnas. Hur överlever folk utan lösgodis, egentligen? Det är nog fan livets största fråga.

Lördag.

16 rätt av 20 på högskoleprovets orddel, enligt DN.se. Vafan. Jag hatar högskoleprovsgrejer, svarsalternativen är så luddiga att jag blir osäker och svarar fel. Jag hade bland annat fel på gäckande och bejaka. Det är inte ens svåra ord, jag kunde bara inte placera dem riktigt. För övrigt så idiotförklarade Gustav mig igår när jag sa att jag, till skillnad från Gustav och hans "2.0 på högskoleprovet-kompisar", faktiskt hade rätt bra betyg i skolan men skitdåligt resultat på högskoleprovet. Han bah "Men Cissi det är väl inte så konstigt? Du gick ju.. media".

Gustav är inge snäll mot mig. Jag behöver en ny flickvän. En som är snäll.

Fredag

Ikväll fastnade jag i färg.


Fakk jo mensvärk!

Anser det vara gravt överskattat att vara tjej en dag som denna. Mmm ge mig choklad, en vetekudde och en romantisk film och jag ska gråta ut alla världens sorger på en kväll.


Är det verkligen okej att ha ont i benen, ryggen och magen bara för att ett par centiliter blod ska tömmas ut kroppen, Gud? Nej Gud, nu få du ta och ge dig. Gå och straffa någon annans synder för fan, jag är lika oskyldig som Maria var när hon födde ett jungfrubarn! Nej. Faktiskt ännu mer, när jag tänker efter.


Peace and love

Dropkick, Regina Spektor, Bloc Party, Other lives, Christina Perri, Winnerbäck, Hoffmaestro... jo, men jag börjar bli ganska sugen på peace and love faktiskt. Fyfan.


Ja, men tänk om det är kroniskt då?

Vad har hänt med min blogg? När kapade den där sura och bittra tjejen utan liv min trivsamma lilla skrivplats? Jag vet inte. Men fyfan vad negativ jag är, och jag vet inte vad jag ska göra åt det! Den senaste tiden har jag mått likadant som jag gjorde när jag käkade neovletta år 2007. Och typ dubbel dos på det. Inte är det roligt inte! Jag vill ingenting, och jag ser inte fram emot ett skit. Och jag är så dålig, enligt mig själv, att det knappt är någon idé att försöka förbättra situationen. Varför känns det så? Måste det kännas så? Det är för mörkt, tänd lampan någon?

Imorgon återkommer jag med ett gladare humör. Eller åtminstone utåt sett.

WHADDAPP!

Tror seriöst att jag sprang igång min 11 dagar försenade mens, vilken success! Men om det ska hålla på såhär kommer jag ju verkligen inte våga springa oftare än en gång i månaden. Apropå springa så måste jag väl dra det skämt som pappa berättade för mig häromdagen:

-Säger du kuta eller kutta?
-Äh, springa som springa.

Träna kondition med Cecilia

Gjorde precis ett tappert försök till att gå ut och springa. Nu värker det i min hals, mitt vänstra öra och i min högra fot. 15 minuters tantjogging, klarade jag av. Sedan dog min själ. FYYYFAAAAAAAN vad min kondition är dålig! Det finns ett problem med det, och det är att jag inte ens har någon lust att förbättra den. Jag hatar att springa! Det är så tråkigt att klockorna stannar. Och så får man dödslängtan. Allvarligt. Ska det kännas såhär? Jag sitter hellre kvar i soffan med min chokladkaka och låter mina lovehandles breda ut sig över kuddarna, än att tvinga mig ut på ett sånt här mission en gång till. Vatten. Måste ha vatten.

En gång kunde jag fan springa 7 km utan att stanna, och säkert mer än så. Nu klarar jag alltså av 2 kilometer på sin höjd, och i ungefär samma takt som när en enbent, blind tax i 16-årsåldern försöker ta sig nedför en trapp.

Känns lite sådär.

Mina drömjobb.

Jag har typ tusen drömyrken, bland annat:

-brevdetektiv i Kiruna
-svara på mail hela dagarna, fatta soft det vore!
-spökskrivare
-utrikeskorrespondent i Italien för DN:s kultursidor. Damn you Peter Loewe!!
-lärare i konsthistoria
-jobba på Karamellkungen
-statligt finansierad filosof
-författare
-gallerist
-illustratör
-heltidsbloggare
-antikexpert
-konstpedagog.

Ja. Voräntä kul så säg.

Våren eller jag.

Jahaa var det dags att plocka fram hjärncellerna igen då? Jotack det är väl det. Om jag bara hade lite ork! Lite energi! Lite motivation! Men hujeda mig vad den här våren tar på mina krafter. Men jag ska inte skylla på våren. Jag ska skylla mig själv. Det mesta är tungt och grått och trist och det är inte roligt alls - men det är säkert inte årstidsrelaterat. Jag vill dock gärna tänka att det är så, för det skulle innebära att en förbättring finns i sikte. Annars veteväl fan om jag inte skulle behöva anställa en privat städerska och en personlig assistent för att upprätthålla lite struktur i detta kaos.

Wermland forever

En ny serie började precis just nu, Wermland forever. Trots att jag är övertygad om att den suger så bestämmer jag mig för att gilla den. Klart jag tittar på Wermand forever, det är ju den bästa tv-serien sen Skilda världar! Känner bara för att gilla något, för en gångs skull.


Tisdag.

Tre koppar kaffe senare och jag är fortfarande inte pigg, bara yr. Eftersom jag råkade gå upp lite för sent så var jag tvungen att stressvälja kläder. Och hur går det när jag försöker stressvälja kläder? Jo, jag slänger på och av typ tre olika klänningar för att de är fina i garderoben men fula på mig, och sedan drar jag på mig den stickigaste klänningen jag äger och går till skolan. Sjukt irriterande. Det stiiiiiiiicks!

Jag har vunnit i en bloggtävling förresten, kul va? Jag vann en hudcremé tror jag. Det var väl roligt!


När orden växer växer växter likaså.

Jag ljuger och säger att orden försvunnit, när de egentligen har varit här hela tiden. De ligger och ruvar, men de är ännu för svaga för att göra sig synliga. En dag ska jag skriva något stort, tänker jag och gömmer några meningar i mitt undangömda bo. En dag kommer de att växa upp och bli till formuleringar så välskrivna att Kierkegaard skulle få existentiell ångest över sin existentiella ångest av att läsa dem. (Om du läspar så får du mer än gärna göra mig nöjet att försöka läsa föregående mening högt.)

Men vem är jag att ha sådana drömmar, när jag inte ens kan skriva om vad som pågår i mitt huvud? När jag inte ens kan berätta om hur nattens drömmar fick mig att känna? Jag drömde att min familj låste mig ute, under en hel natt stod jag i iskall vinterkyla och såg mina föräldrar och syskon äta middag och samtala i ett fladdrande varmt sken av tända ljus. Utanförskap, skulle jag kanske vilja kalla det om jag var tvungen att väcka ett av de där små spirande orden ur dess bo.

Jag letar skrivbord på blocket, för jag vill ha lådor att gömma mina tankar i. Jag vill öppna, stänga, fundera, reflektera, gömma, para ihop, ignorera och glömma. Ikea förstår sig inte på skrivbord. Kamprad kan sälja en livsstil, men han kan då fan inte sälja ett skrivbord till mig. Det finns nog inget jag hatar så mycket som minimalism. Ikeas skrivbord är definitionen av minimalism. DU FÖRSTÅR JU INGENTING, skriker jag så högt jag kan, så att det kanske kan höras ända ner till Schweiz. "Ni förstår ju ingenting, fröken Larsson" ekar väggen. "Jag är en vägg, skrik inte åt mig". "Minimalismens era är över", viskar jag och väggen svarar "jag vet, men det spelar ingen roll så länge Ikea säljer skrivbord som ser ut som Mies van der Rohes Farnsworth House". "Eller hur", fnissar jag i stilla samförstånd.

Man kan inte leva på en linje, säger jag till mig själv, och undrar samtidigt om det kanske kan vara så att kvadraten faktiskt är roten till allt ont här i världen.

Han försöker inte ens ta tillbaka det!

Pappa- hur kan påsken vara på så olika tid varje år? Förra året var det den 24 och nu den tionde
Jag- var det påsk den tionde sa du?
Pappa- ja det har ju varit nu, vad är det för datum?
Jag- ja det är den 8 idag hörru
Pappa- ja jag säger ju det.


Söndag.

Värdera dig själv högt, och du kommer bli besviken över det sjunkande priset när empir går ur tiden.

Glad påsk

Glad påsk då.


1957: lajka i rymden. 2012: lajka på facebook!


När det är tomt och svart och livet i sig känns som ett hån,
då fyller man magen med ljusa saker och skiner inifrån.

Katten sprang bort den dagen, och ingen söndagsstek serverades. Ingen skugga föll över sjön den dagen, för den katten var beviset på att ondska existerar i alla former. Min vän skrev ett brev om hur man överlever en närståendes död, och jag gick ut i vedboden och högg sönder det i så många delar att orden splittrades till så korta konsonanter att inte ens Knut Knutsson på Antikrundan skulle kunna läsa ut något ur dem.

Ingen skugga föll över bilen den dagen, för solen stod i zenit medan kossorna dog av värmeslag i hagen. Kanske missade du min poäng och tror mina rader är baserade på en släng av däng men det är inte alls som du tror, det här är nämligen lika sant som att Stig Dagerman ser sin skugga falla över sina egna skor. Katten hittades död mellan två stenar i den andra byn, och det där inristade pentagrammet höjde ingens ögonbryn.

Visst kan man känna lite avsky mot vår människosyn, men en katt är en katt och ett foster är ett gryn, abort är lika naturligt som att begrava katter på coctailpartyn. Det föll ingen skugga över festen den dagen, och en månad tidigare så hade kattfan ingen aning om att vi 30 dagar senare skulle ha den i magen.

Pappa!

Pappa kom och hämtade mig igår. Vi handlade på systemet. "Jag har ju redan 10 öl hemma, men det är en lång helg", sa han. Pappa lärde mig hur man får plats med 12 öl i en påse - något som var far måste lära sin dotter. Sedan åkte vi till Sibylla och käkade körvbricka.

Pappa berättade om allt han har köpt den senaste tiden. Saker till traktorerna. "Tyvärr har jag inte fått hem något av det än", sa han med besvikelse i rösten. "Nej vad synd, jag hade gärna velat titta på det annars såklart!" svarade jag. Pappa skrattade och sa att jag inte var trovärdig. Häpp. När vi var på väg hem informerade han om att vi var tvungna att smyga lite med ölkassarna så att inte mamma skulle bli sur.

Det visade sig att mamma redan var hemma när vi kom hem. "MER ÖL?!" sa hon i en ton som närmast kan liknas vid ett härsket paket smör. "Ja, men jag ska väl bjuda mina barn också", sa pappa. Sedan visade han en bild på slåtterkrossen. "Snygg", sa jag. "Mmm", svarade pappa.

På kvällen spelade vi poker. Pappa informerade oss ungefär var tredje minut om vad som "procentuellt sett" var värt att hålla på. "Rent procentuellt sett så borde jag få en triss nu", och så vidare. Sedan fick han ett fyrtal, och mamma smällde till honom så glasögonen flög över till andra sidan av rummet. "Nä, men såhär har ju jag det varje dag, Cecilia" sa han och fortsatte blanda korten som om inget hade hänt. Pappa är den bästa personen jag vet. Bara så ni vet.


God morgon.

Jag såg filmen "The Vow" igår. En film helt i min smak. Töntig, romantisk, sorglig, gullig, osv. Jag är en sån tjej när det kommer till filmer. Verkligen totalkörd på romantik och gulligull. Känns nästan lite tragiskt. Jag önskar att jag var en actiontjej som kunde sitta och spruta popcorn ur munnen medan jag hytter med näven och skriker "GOOOO SPAAAARTAAAAAAAAAAAAAAAAA!" Men asså nä. Det funkar inte så.

Idag åker jag hem. Jag och mamma ska pyssla och dricka vin ikväll. Känns väl rätt okej, sådär. Nu hade jag visst inte så mycket annat viktigt att berätta. Jo, kanske att jag drömde att Gustav vägrade dricka pulverkaffe och tvingade mig att brygga kaffe istället. Så jävla taskigt.

Jo, just det. Jag tittade på en dokumentär om en kille som blivit sexuellt utnyttjad av en pastor igår. Fyfan vad sjukt det där är. FYFAAAAAAN, det kryper i hela kroppen på mig när jag tänker på att det finns människor som utnyttjar barns tro, kanske det mest oskyldiga som finns i denna värld. "Men vi älskar varandra, du och jag. Vi visar bara att vi älskar varandra". Herregud, jag får ont i magen av att tänka på det. Det är för sjukt!



Hejdå hälsar enögat.

Thank god it's wednesday

Såja, gick ut på en promenad. Fick ont i huvudet. Gick hem, la mig på golvet och stirrade apatiskt i taket. Sedan skaffade jag ett twitterkonto och öppnade godispåsen. Viva la relovution, osv. Nu ska det läsas twittrar resten av kvällen, med vissa avbrott för bloggläsning, wordfeud, draw something och påskmustinmundigande.

Onsdag.

Usch, jag är inte på något bra humör idag. Känns som att allt kommer gå dåligt här i livet. Känns lite som att det redan gör det. Känns lite som att det mesta är väldigt poänglöst. Känner mig inte bra på en fläck. Känner mig lite som en såndär människa som inte tycker att något är kul. Känner mig lite som att jag lika gärna skulle kunna gräva ner mig i en grop och bara ligga där tills livet har blivit lite roligare.

Men fungerar det så? Förlöser inte positiva tankar andra positiva tankar, liksom kreativitet föder kreativitet? Men det är svårt att veta var man ska börja, när det känns som att det mesta suger. En promenad kanske. En meningslös promenad, så får det bli.

Nu tar jag påsklov!


GNÄLL!

Jag börjar tröttna ur hjärtligt på min kropp nu. Det fungerar inte riktigt det här. Sedan några månader tillbaka så får jag väldigt mycket utslag runt munnen. Det är fruktansvärt jävla irriterande för jag blir ännu mer oattraktiv än jag vanligtvis är denna tid på året. Det blir varmt runt hakan och runt munnen upp mot kinderna, så blir det rött och prickigt och äckligt och dåligt och jag är jävligt trött på att vara ett eksembarn nu. 23 år kan väl räcka? Tack på förhand. /Exemia.

Ps. Allergisk är jag också. Pisspollen!

Pps. Jag har frusit konstant i ett dygn. Sov med byxor, tröja, sockor, tofflor och två täcken. Hjälpte det? Nej, jag frös lika mycket när jag vaknade imorse.

Tröttsamt.

Läser en artikel om vårtrötthet.

7 tecken - se om du är drabbad

1. Trötthet och orkeslöshet är de tydligaste tecknen. Ofta lindras inte tröttheten av sömn och vanligt är också att man vill sova längre än normalt.

2. Allmänt hängig och initiativlös.

3. Nedstämdhet. Det som förr kändes kul kanske inte gör det längre.

4. Lättare att öka i vikt.

5. Svårt att koncentrera sig.

6. Ångest på morgonen.

7. Ökat sug efter kolhydrater, särskilt socker.

 

 

Jag kan pricka av varenda punkt. Känns bra. Konstaterade för övrigt att mina studieresultat är sämre under vårterminerna. Det säger väl en del, kanske. Eller så är jag bara lite extra kass under våren. Så kan det också vara!


Måndag.

Känner mig ganska schleten. Allergisk, eksemig, trött, uttorkad och lite hungrig. Men fan då kör vi hemtentaskrivande nurå, wehwehwehwehooooooO!

RSS 2.0