Måndis
Söndag
Måndag
Jaha, peace and love-planering alltså. HERREGUD SÅ BRA DET GÅR!
Det tog två timmar att skriva ut biljetten. Skrivarjävelhelvete.
Provsatte upp tältet igår. Det regnade in. Jag tog in det i garaget så det skulle torka. Idag var det fortfarande blött. Torkade ur tältet med en skurborste som delade sig i tre delar och spenderade sedan en halvtimme med att trycka ner det fuktiga tältet i en liten väska på 1x1 cm. (Kändes det som.)
(Ps. Sorry Sofie och Emmilie, men tälthelvetet möglar nog inte på ett dygn.)
Har inte tvättat kläder på en vecka, min salva är slut, recept på ny salva + allergimediciner är slut. Jag är ful i håret och börjar få mensvärk. Jag vet inte riktigt var jag ska göra av mina saker imorgon (som jag för övrigt inte har packat) och jag hittar verkligen inget liggunderlag.
Skitsamma, jag ska se REGINA SPEKTOR på torsdag och bara tanken gör mig pirrig. Jag är nog lite kär i henne. Det känns som det ibland. När det pirrar såhär. Tokigt va? Jag ska försöka att inte gråta oavbrutet under den här spelningen, det kan ju vara kul att se henne spela en stund utan tårar i hela ögonen. Ska försöka att inte vara så peppad att jag dricker för mycket öl före konserten också, så kanske mina sinnen är mer stabiliserade.
Inte för att jag tror det alltså. Jag är nämligen ett känslovrak av rang för tillfället. Inuti alltså. Det värker i bröstet och jag vet inte riktigt vad jag ska göra, var jag ska ta vägen och vad jag ska göra med mitt liv. Säga upp mitt studentrum eller inte, flytta till Falun eller inte, ensam eller inte, söka jobb eller plugga eller vadå? (Är det såhär att vara lycklig nu, eller vadå?)
Men det är som det ska. Lite panik och total förvirring.
Det finner jag mig allra bäst i. Nu ska jag sova. Heidoo.
Söndag

Onsdag

Den vackraste stunden i livet var den när du ko-m.


Tisdag
Jag vet inte. Kanske är jag lite pratsjuk. Heter det så? Eller så kanske jag bara saknar honom. Det åter väl stå att se (jo, man säger så!) hur pratsam jag är när min mor kommer hem. Kanske inte så väldigt, eftersom jag vet vad vi kommer prata om konstant 8 veckor framöver. Möhöhö, jag kommer bli sjuk i huvudet av det här. Kommer säkert sluta med att jag går runt på stan och spanar efter skröppliga människor som ser ut att vara i behov av lite hjälp. Men det kanske behövs det också.
Annars då? Jo, jag drog på mig snickarbyxor när jag kom hem, hoppade i foppatofflorna och gick ut i garaget. (Ja, ni hör ju hur jag har det?!). Jag har precis grundmålat årets midsommarskylt. Den kommer bli fucking amazing. (När ska jag sluta använda löjliga ord när jag skriver? Jag vet inte. Men min töntighet kommer direkt från hjärtat.)
Parenteser förresten, är inte det kul?
Nä. Nu ska jag googla hippiemotiv och gå ut och börja måla.
Väl mött.
(Okej, där gick gränsen.)
Pappa <3
Pappa - Nu ska det visst bli regn...
Mamma - Jaha, om det börjar regna så måste vi ju upp med en presenning som tak fort dårå!
Pappa - Ja.. men du det krävs faktiskt mycket arbete för att få upp den där, det går inte så fort och det är inte så enkelt.
Mamma (fräser) - Det har jag väl inte sagt heller!!
Pappa sitter tyst och funderar, sedan tittar han på mamma och frågar sakligt:
-Vad sa du då?
Måndag
Jaja. Men det var nog bara det jag ville säga. Lite bitter är jag. Känner mig kass, och sådär. "Kan inte ens ta av en kastrull", som Gudrun i Smala Sussie hade sagt. Ni vet. Jag känner mig rätt dålig. Men det är sånt man får ta. Måste bara bestämma mig för något snart, ifall jag måste säga upp mitt lilla studentrum och sådär. Men det kanske är dags för det snart ändå. Dags att släppa taget. (Vilket inte lär bli så svårt. Jag är så galet trött på att bo i korridor att jag kräks snart.)

NÄ, nu måste en ha kaffä. Som vi säger här på landä. Kaffe å macka. Bli bra äää, aah blirä.
Jag måste börja lyssna!
(han i kassan säger något jag inte förstår)
jag- bläääääkkkk määäjpeeeeel!!
(han säger åter igen något som jag inte fattar)
jag - den GULDIGA dosan!
Han i kassan - JAJA men ska du ha EN?
Suck på mig. Haha.
Lördag
Jaja. Hejdå hälsar jag! Trevlig lördag va! Ha det så bra va! Jag har haft 22 flickvänner i mitt liv va!
(fuck euro?)
FFF
Ja, jag kanske är lite stolt över mig själv. Kanske är jag det. Kanske är jag mindre stolt över att jag ville spy efter en halv kilometer och att den känslan följde med mig ända fram till min slutstation. 3,5 km joggade jag idag. Eller typ 3,6. Det gick förvånansvärt bra, om man bortser från kväljningarna då. Fast jag vet inte. Jag kan ju uppenbarligen pressa mig själv mycket mer än så, eftersom jag sprang 5 km utan att stanna under Blodomloppet.
Men palla. Som vi säger här i stan. (Okej. Det är bara jag som säger det just nu. Ingen annan. Hoppas jag innerligt, i vilket fall.)
Nu äter jag apelsinkrokant och surar över att den enda kanal som inte fungerar felfritt för tillfället är kanal 4. Det är för fan fotboll på kanal 4. Har ni uppmärksammat att jag har fått in 2 allitterationer i det här stycket hittills, förresten? Minuter till avspark: fem. Hur ska det gå? Ge mig lite mottagning, tack!
Förresten, före febrila försök att få igång fotbollsmatchen så vill jag bara berätta att.. att.. fan, jag har glömt vad det var. Jag hade seriöst en anledning till att skriva det här inlägget, men jag kom tydligen in på sidospår redan från början. Nu har jag glömt! Vad jobbigt. Eller ja, det kanske är mest jobbigt för er. Nu fick ni ju lov att läsa ända ner hit bara för att inse att det inte fanns en enda poäng med den den här texten. Hejdooo!
Hahahahahaha
Kan det verkligen stämma?

Min lugg kliar för övrigt mig i ögonen. Orkaaar inteee klipppaaa miiiig!
Fredag
Kom att tänka på hur noga det är för mig med hur det ser ut där jag skriver. Jag kan skriva nästan helt fritt på helgon, och jag leker omkring bland orden.
Här däremot är det vardagligare saker som kommer fram. På sockerdricka kan jag skriva hemlisar men det blir inget fint som kommer ut där. Förut skrev jag alltid på papper. Nu har jag inte använt min dagbok på flera månader. Det är tråkigt, egentligen. Jag borde börja skriva mer dagbok.
Jag hade lite högläsning för Gustav när vi var hemma, ur mina dagböcker då jag var mellan sex - elva år. När jag läste högt för någon annan upptäckte jag vilket tragiskt litet barn jag var. Jag stod ut med rätt mycket skit. Stackars unge. Men jag var nog inte alltid så snäll jag heller.
Det jag egentligen skulle skriva var något om min sommar.
Jag står inför tre halvläskiga och lite jobbiga saker:
-Jobba inom vården, helt ny grej för mig. Men det blir nog bra va?
-Bo hemma en hel sommar. Åååh herregud. En katt i huset på köpet. Antagligen kommer jag gå omkring och snörvla, klia mig och sura varenda dag. Men jag hoppas att det inte riktigt blir så farligt. Det kan mycket väl bli bra också. Jag trivs ju bra hemma. Är bara inte riktigt van vid såna långa perioder där. Flyttade ju för tusan hemifrån första gången för åtta år sedan av en anledning.
-Köra bil varje dag, dvs verkligen lära mig köra bil på riktigt. Jag har haft körkort sedan 2008 men jag är verkligen inte bekväm framför ratten. Det lär jag antagligen bli i sommar.
Dagens mission
Eckerölinjen! Powerwalkade till bussen eftersom vi var sena som fan. Emmilie lider nu av klimakterievallningar och fläktar sig hysteriskt. Marcus och Gustav missade bussen ner på stan och fick springa sista biten. De anlände en minut före avgång. Tajming für alle!
Onsdag
Försova mig
Vara på intervju
Fika på stan med Gustav och Marcus
Möta upp Emmilie vid stationen
Gå på stan
Äta mcdonalds
Dricka lite öl på taket
Nu är det dags att sova.
Inte alls pinsamt för övrigt, när jag berättade på intervjun att jag pluggat mediekommunikation och läst lite om pressetik osv. En av männen ba "jamen, då hade du oss som lärare då", och jag svarar "ja, eller nej.. inte dig" varpå han säger "nähä, då måste du ha struntat i min föreläsning, för det var jag som föreläste om pressetik".
Eheheheheheheheh. Kommer jag komma in? Mnjaäääeeeeeee.
Loggar in, bloggar ut, lackar ur.
Nu har jag läst om bråk och tjafs på feministfronten i två timmar. Jag kan ju inte förneka att det intresserar mig, men det slutar alltid i en stor suck.
När jag hade avslutat min läsning i genusbloggarnas massiva kommentarkaos så hamnade jag på något vis hos Kenza. Plötsligt såg jag en bild där hon poserar rökandes en cigarett. 190 comments. Buhuhuhu, hon är ju en förebild för unga tjejer.
(Grejen är bara den är att det är cirka hundra 14-åringar som skriver hur äckligt det är att hon röker, att hon är en förebild för unga tjejer och att hon MÅSTE sluta, för annars slutar de läsa hennes blogg. De verkar onekligen ha rätt bra koll på det där med att är farligt att röka alldeles själva.)
Och så bråkas det. På låg nivå och på "hög" nivå. Jag kan ge er ett tips på hur man ser vilken sida som är på väg att vinna bråken:
På den låga nivån räknar man antalet :(:(:(:(:( och <3<3<3<3333 för att se vem som leder fighten. På den så kallade höga nivån räknar man antal sammansatta substantiv för att se vem som tycks vara mest bevandrad i ämnet. Mycket effektivt.
Tillbaka i Uppsala
Just nu berättar Victor för mig vad mjölk egentligen är. Han skriver om ledsna kor med såriga juver, och att det är avföring, blod och bajs jag blandar ner i mitt morgonkaffe. Jag är så sjukt äcklad nu. Alltså, äcklad av kött har jag blivit i mycket större utsträckning bara de senaste månaderna, men jag har än så länge lyckats skjuta det ifrån mig och njutit av mina grillkorvar och kycklingvingar. Men nu börjar det här bli lite för... äckligt.