Ååååh vad saknig jag blev helt plötsligt. Har pratat i telefon med min bästa bästis i nästan en timme och nu är jag rätt less på att vi nästan aldrig ses längre! Jag saknar våra dumma dialoger och jag saknar att prata om livet och om allt och ingenting, eller bara sitta tysta med varsin bok eller sitta på ett café i flera timmar och dricka kaffe och skratta åt gamla minnen och bla, bla... bla. Men det får ta och bli av snart! Och så berättade Jessica om att hon träffade Elin i mellandagarna och att det var jättekul och då började jag sakna Elin också och så blev det ännu saknigare för jag träffar Elin ännu mer sällan än jag träffar Jessica, jag träffar er ju fan aldrig! Det här måste garanterat åtgärdas snarast möjligt, mmmkay?

Såhär gulliga var vi på gymnasiet. Ahrå. Det var den bästa bilden jag kunde hitta. Känner att den liksom visar upp våra personligheter på ett mycket ärligt och konkret sätt, osv.