Vet ni vad jag mer gör idag? Pratar med mig själv. Men inte som i sådär vanligt "gå omkring och prata med sig själv-igt", utan jag pratar med mig själv som om  jag vore två personer. Jag upptäckte det nyss, när jag blev förvånad över den plötsliga irritationen i min röst. Såhär sa vi, jag och mitt kristna jag:
-Men jag vill ju inte ha den här fittiga jävla..
-MEN sluta SVÄR! (skitsur.)

Till surtanten som bor inom mig: Skärp dig.