Jag skriver en presentation på en handbok. Det suger, eftersom min förmåga att formulera sig dog ut i samband med digerdöden. Jo, det är sant. VIII KOMMER ATT DÖÖÖ. Varför inte nu? Eller lite senare? En kanelbulle ska man väl kunna få i sig först. Mitt huvud är ett virrvarr av ord, fraser, meningar - inte alls för att jag pluggar svenska, utan för att jag är ett kaos. Alltid. Och nu projicerar jag mitt självhat på resten av världen för att slippa ta ansvar över mina egna handlingar. Nä, jag ska inte läsa böcker som handlar om att lära känna sig själv. Jag är nämligen skitbra på att förstå mig själv men jag är oförmögen att ta ansvar över mitt liv. Därför står jag stilla. Därför lyssnar jag inte. Därför bryr jag mig inte. Därför vägrar jag att se.

Imse vimse spindel
klättrar upp, klättrar ner
klättrar aldrig nånsin mer.