De som förstört mitt liv: Usama och Samara.

Har jag berättat att jag är skiträdd för att ett flygplan ska släppa bomber över Flogsta eller att ett flygplan ska krascha in i mitt hus? Flera gånger i veckan när jag står på min balkong och röker och ser ett flygplan på himlen så tänker jag "jaha, nu dör vi, det här var ju kul, hejdå" eller "JÄVLARNS vad det där flygplanet ser konstigt ut, gör det inte? Johodå jag kan minsann ge mig fan på att det är Alcaida som flyger precis sådär VI KOMMER DÖÖÖ!" alternativt "det där flygplanet därborta flyger rakt emot mig, det kommer närmare och närmare och närmare helvete alla mina grejer kommer gå sönder helvete flygplanet kommer ännu närmare snart kraschar det in mig fan jag har inte skrivit ett hejdåbrev och FAN det spelar ingen roll om jag skriver ett för det kommer försvinna i kraschen FAN snart dör vi allihopa och plötsligt bara... WOHOOOO flygplanet tog sig visst över hustaket!" (Hyperventilerar och försöker lugna ner mig själv.)


Det här innebär att jag har i snitt fyra nära-döden-upplevelser i veckan.
Känns väl rätt sunt sådär om jag får säga det själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0