Känns så fint att jag skriver mail till mig själv när jag bara ska maila uppsatsen till mig själv så jag ska kunna öppna den i skolan imorgon. Befinner mig nog i ett ganska extremt tillstånd av utvecklingsstörning för tillfället..

"Släpp dödsångesten och skriv klart den här skiten nu, så mycket som möjligt åtminstone för att Thomas ska kunna ge ordentligt med kritik. För kritik, det vill vi ha på den här skituppsatsen. Nej Cecilia, jag skämtar bara. Det är inte skit. Det är bara lite.. ostrukturerat. Strukturera, kom in med egna reflektioner, bygg på slutdiskussionen lite, koppla eventuellt ihop inledningen med diskussionen och skriv nåt riktigt värt flummigt om Jung + surrealism + Bretón + Freud + Bla, bla, bla! COME ON! :) Sedan, när du har mailat in den här uppsatsen till Thomas, då går du ner på stan och shoppar något fint. Because youré worth it! PUSS! <3"

Bra mailat Cecilia! "Finaste mailet jag har fått!" kommer jag antagligen säga när jag öppnar det imorgon...