en sak som jag stör mig väldigt mycket på med mig själv, är att jag aldrig tillåter mig själv att längta efter saker som ligger längre bort i tiden. det enda jag kan tänka på är alla jobbiga saker som jag kommer vara tvungen att göra innan jag är där. som just nu, så känner jag att jag liksom längtar efter midsommarafton som ett jävla cp. men jag kan inte känna någon glädje. känner bara ångest över c-uppsats, kurslitteratur, jobbsökande, allt, allt, allt. men åh, vad jag längtar. men jag längtar inte till min framtida livssituation. vetefan om det kommer bli så bra alltså. jag tvivlar. men skitsamma. nu ska vi ju vara glada. se på framtiden med nytänt hopp. jaja, vi kör på. imorgon. godnatt.