Fick lite panik på mitt lazyass-liv så jag bestämde mig för att gå ut och gå. En timmes promenad och ett lika långt samtal med min kära vän Sofie, blev det. Nu känner jag mig lite nöjdare med livet, och känner även att jag är ganska så värd en halvliter cola och andra hälften av min påse med pepparkaksdumlekolor. Eller hur!



Om man håller andan och anstränger sig asmycket så syns nyckelbenen,
och då kan man nästan tro att tjejen på bilden inte väger ca 120 kg.
(Egen uppskattning efter att ha sammanställt allt skit jag ätit den senaste månaden.)



Men såhär ser jag ut när jag slappnar av. Måste nog hålla andan oftare va?
God mat, godis och läsk kan man ju liksom inte bortprioritera så länge det
är möjligt att ge en illusion av att "vara  i form". Just det.

Trevlig lördag.