Jag är jävligt mätt. Jag vill helst inte spekulera i hur många kalorier jag har fått i mig idag, men jag kan ju säga som så att en påse juleskum, en chokladkaka och en halv påse chips nog har gjort sitt till. Men det är väl bra, mina favoritbyxor har blivit så urtvättade att de har ökat en klädstorlek så snart sitter de väl som ett smäck igen.

Mår lite illa nu. Men det beror inte på allt onyttigt, det beror på att jag efter att ha smällt i mig 100 gram choklad (ja, jag är en tjockis) så lyssnade jag på asbra musik som man inte KAN sitta still till. Så jag var tvungen att dansa. Ni vet när barn precis har ätit och sen kittlar ens föräldrar dem tills de spyr? Ungefär så kände jag efter min lilla dans. Tror jag. Nu är det bara illamående kvar.

För övrigt har min morfar hamnat på hem. Känns ju lite småtråkigt. Särskilt eftersom han har blivit asförvirrad och springer in i andra rum än hans eget och tror att han är 29 år gammal. Men det är väl sånt som händer gamla människor, antar jag. Lite tråkigt ändå. Lite sorgligt sådär. Men han mår tydligen rätt okej ändå, och det är ju huvudsaken.

Imorgon ska jag berätta en sak för er, mina älskade tre och en halv läsare. Kanske. Kanske ska jag berätta en sak imorgon, om jag törs! Nu ska jag värma min stackars vetekudde som det är lite synd om, eftersom den drabbas av tredje gradens brännskador och får strålningsskador under fyra minuters tid nästan varje kväll.

Hejdå.