Jag längtar till hösten. Jag längtar till vintern.
Samtidigt vill jag aldrig att sommaren ska ta slut.
Jag vill ha en egen lägenhet. Efter nyår ska jag flytta.
Kanske till Falun. Antagligen till Falun. Jag ska försöka
få ett jobb. Om jag inte får ett jobb flyttar jag dit ändå.
Resten får lösa sig. Jag har träffat nästan alla mina riktigt
bra vänner under de senaste två veckorna och nu till slut,
under den här helgen, började jag känna mig glad på riktigt igen.
Det känns bra. Jag hoppas det håller i sig. Antagligen inte. Men så
länge jag får se en pytteliten ljusglimt här och där så äre luuuugnt va!

Men jag tänker så jobbigt. Gör ni också det? Jag tänker: Varför ska jag göra det här, vad finns det för mening med det, varför skulle jag bli gladare av att göra det här och det här, ALLT är meningslöst. ALLT, ALLT, ALLT! Allt du gör just nu spelar ingen roll om några minuter. Eftersom.. meningslösheten aldrig släpper taget. Jobbig tanke. Den släppte mig lite i fredags. Släpp mig mer. Och försvinn gärna helt och hållet, tack.

Okej, skit i det nu. Nu älskar vi livet och dansar glatt till meningslöshetens tondövhet, nu ska jag istället presentera dagens bästa citat, av och med min käre mor. Vi satt i cafeterian på sjukhuset med Andreas och Anne och Anne berättade att hennes pappa hade köpt en ny hund. Mamma säger:
"Ja och sedan är ju dvärgar väldigt lätta att dressera också!"

Jag började hysterigarva och såg mamma framför mig springandes och skrikandes åt en dvärg på nån jävla agilitybana. Ja, tilläggas bör ju att hon menade dvärgpudlar, men faktum kvarstår: Dvärgar är väldigt lättdresserade.