Jag är inte rädd för spöken

Mitt hjärta har slagit dubbelslag i några dagar nu och jag hör mina hjärtslag i höger öra. Så i förebyggande syfte tänkte jag nu säga farväl till er som läser det här, ifall att jag trillar av pinnen innan nästa inlägg skrivs. Jag älskar er (nja) allihop och ska fnissa åt era eskapader när jag ser ner på er från himlen. Jag är tacksam över alla center jag har fått äta i mitt liv, och jag vill passa på att tacka mina föräldrar som såg till att jag fick se Rom före mitt hjärta kollapsade.
 
 
Kram och kyss och hjärtligt tack sen, men nu ska jag bara invänta hjärtattacken.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0