Tänker lite på det här med hur man bemöter folk som säger att de är tjocka, börjar prata om vikt osv. Ibland är jag helt okej med att prata om att man har feta lår, men det blir mer och mer sällan. Jag börjar irritera mig på hur jävla mycket man fokuserar på sånahär saker. Oftast ignorerar jag bara, säger "jaha" eller börjar prata om något annat.

Men har ni tänkt på hur ofta sånahär situationer det dyker upp? Och särskilt VILKA situationer det är? Om inte, så kan jag berätta det för er. Det är vid middagar. På julafton. Alltså vem fan orkar ens yttra ett "jaja men efter jul då jävlar ska jag börja banta" när de tar mat en gång till? Orka fokusera på vad du borde och inte borde, på JULAFTON? Men nu var det inte just det som jag ville säga något om. Utan om hur man bemöter detta.

Många säger ju saker som "du är ju jättesmaaaal", "du behöver inte banta" eller "men ge dig du är ju fiiiinast i världen min vackkkkrrraaaa ängel *'* ;* ;* (a)" osv, ni förstår vad jag menar. Men måste inte det allra värsta svaret vara: "Du är ju precis lagom"? Man baaa "JAHA TACK FÖr DEt äteR JAG EN TUGGA TILL NU SÅ KOMMER JAG JU BLI FÖrTJOCK ÅÅÅHHHHHHHH. Det måste vara jobbigt att vara alldeles lagom. Ville bara säga det.