Skulle jag hålla i en instruktion imorgon ja? Jomen jag gör väl det då. Jag har varit hemma hos Mitra och "pluggat". (Ehm.) Hon berättade vad hon ska prata om (något bra) och jag berättade vad jag ska prata om (dåligt). Sedan spelade vi Rummy (spelet jag ska prata om) två gånger, jag vann båda gångerna, och så fick jag kaffe och asgoda kanelbullar. Sedan gick jag hem.

Nu har jag spelat in mig själv när jag försöker förklara hur man spelar det här spelet och jag fascineras något helt otroligt över att jag verkligen inte har någon överläpp när jag pratar. Den försvinner liksom in i något sorts parallellt universum! Ser ju helt sinnessjukt ut!

Något annat jag reflekterar över är hur dålig rytm jag har när jag pratar. Eller, hur obefintlig den är. Jag pratar liksom i stötar, eller vad man ska säga. Jag har haft på känn tidigare att jag gör det, eftersom mitt motto alltid har varit att sägadetjagvillsägajävligtfortochsenhållakäften. Men det är inte bra. Jag. måste. prata. saktare. samt. visa. överläppen. det. är. inte. skämmigt. att. ha. en. överläpp. Cecilia.

Nu måste jag skriva om mina fusklappar eftersom jag insåg att det jag ska säga kommer i fel ordning, och sedan ska jag träffa Gustav som jag inte har träffat på aslänge eftersom han har varit på seriös konferens i UMEEEEÅÅÅ i typ ett decennium. (Okej en månad. Eller okej, tre dagar. Men det känns som ett kvartal ungefär.)

Och hur lär man sig egentligen att prata sakta när man börjar härma Maria Montazami varenda gång man försöker? Skulle ju bli jävligt snyggt. Stå inför klassen och typ:
"Nu måste jag tänka snabbt.. och då menar jag.. riktigt..snabbt."