Sådär lite störande, hela tiden.

Önskar att det vore lite mindre tröttsamt att ha ett liv. Alltså, allting. Att ha en kropp, att ha förväntningar på sig, att ställa krav på sig själv, att vara tvungen att laga mat när man är hungrig, att kämpa mot att inte äta onyttiga saker när man är sugen, att hela tiden försöka vara duktig, att komma framåt, att söka kärlek, att besvara frågor, att läsa böcker, att träffa nya människor, att diska, att tvätta, att ha ett rent hem, att inte bry sig för mycket, att söka jobb, att se anständig ut, att sova tillräckligt mycket, att inte sova för mycket, att liksom... finna någon sorts balans. Det känns lite krångligt ibland.

Jag är jävligt pms:ig, tror jag. Alla kläder sitter obekvämt, jag känner mig hungrig hela tiden fastän jag redan har ätit, det känns obehagligt i magen och jag har sovit mitt på dagen, vilket leder till ännu mer obehag. Och förvärrat chokladsug. Jag tror att jag och Jessica har diskuterat det här förut, att både hon och jag alltid blir sugna på choklad när vi vaknar efter att ha sovit på dagen. Underligt. Någon som känner igen sig?

Näe, usch.. den här dagen är ju bara jobbig.
Film, pyjamas och choklad..? Ja, så får det nog bli.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0